Vad kan man egentligen göra med en humanistisk utbildning? Det var frågan som stod i centrum när studenter och medarbetare samlades i Jubileumssalen för en föreläsning och efterföljande paneldiskussion om humanioras betydelse i arbetslivet.
Inbjuden talare var James Robson, docent vid University of Oxford och föreståndare för forskningscentret SKOPE (Centre on Skills, Knowledge and Organisational Performance). Han forskar bland annat om relationen mellan utbildning, kompetens och arbetsliv.
Under föreläsningen presenterade han resultat från en omfattande studie om värdet av humanistiska utbildningar. Studien inkluderade över 9 000 tidigare studenter inom humaniora vid Oxford, vars karriärvägar undersöktes över en tjugoårsperiod. Forskarna intervjuade också arbetsgivare från olika sektorer.
Humanister finns i många olika branscher
Ett av studiens tydligaste resultat är att humanister arbetar inom betydligt fler områden än vad som ofta förknippas med en humanistisk utbildning.
Förutom traditionella områden som utbildning, kultur, offentlig förvaltning och kommunikation återfanns alumnerna inom bland annat juridik, finans, management, IT och entreprenörskap.
En viktig slutsats var att humanisters karriärvägar sällan är spikraka. Många prövar olika yrken och branscher innan de hittar rätt. Denna rörlighet behöver inte vara en nackdel, utan kan tvärtom vara en styrka.
Möjligheten att byta inriktning och röra sig mellan olika arbetsområden kan bidra både till karriärutveckling och till att hitta ett arbete som stämmer överens med de egna intressena och värderingarna.
Kunskap och kompetens hör ihop
Vilka kompetenser är det då som gör humanister attraktiva på arbetsmarknaden?
I studien lyfte både alumner och arbetsgivare fram förmågor som kritiskt tänkande, kommunikation, argumentation, analys, kreativitet, empati och problemlösning. Även förmågan att snabbt sätta sig in i komplex information och hantera osäkerhet framhölls som särskilt värdefull.
James Robson betonade samtidigt att dessa kompetenser inte utvecklas frikopplade från utbildningens ämnesinnehåll. Tvärtom är det genom fördjupningen i exempelvis historia, språk, litteratur eller filosofi som studenterna tränar sin analytiska förmåga, lär sig att argumentera och utvecklar nya perspektiv.
Det är alltså inte bara de generella färdigheterna som är värdefulla, utan också den ämneskunskap som ligger till grund för dem.
AI ökar betydelsen av mänskliga förmågor
En annan fråga som diskuterades var hur artificiell intelligens förändrar arbetsmarknaden.
Enligt James Robson innebär AI inte enbart att vissa arbeten försvinner och nya tillkommer. Tekniken förändrar också innehållet i redan existerande yrken, vilket ställer nya krav på arbetstagarnas kompetens.
Samtidigt kan utvecklingen öka betydelsen av förmågor som är nära förknippade med humanistisk utbildning: kommunikation, etiska överväganden, kulturell förståelse, kritisk analys och förmågan att tolka komplexa sammanhang.
I en arbetsmarknad där det är svårt att förutse vilka yrken och arbetsuppgifter som kommer att finnas i framtiden kan förmågor att lära nytt, tänka självständigt och anpassa sig till förändringar bli särskilt viktiga.
Att kunna berätta om sin kompetens
Men att ha värdefulla kompetenser är inte alltid samma sak som att kunna förklara dem för en arbetsgivare.
I föreläsningens avslutande del betonade James Robson betydelsen av att kunna formulera en berättelse om sin utbildning och sina erfarenheter. I stället för att enbart räkna upp kurser och examina behöver studenter kunna beskriva vad de faktiskt har lärt sig och hur kunskaperna kan användas i arbetslivet.
Det handlar om att konkretisera sin kompetens och visa hur den kan bidra till att lösa problem eller möta behov på en arbetsplats.
Detta blev också ett centralt tema i den efterföljande paneldiskussionen, där James Robson samtalade med studievägledaren Malin Karlsson och studentrepresentanten Carl Sandoff om mötet mellan humanistiska utbildningar och arbetsmarknaden.
Båda lyfte fram att arbetsgivare inte alltid känner till vilka kompetenser humaniststudenter har och hur de kan användas i olika verksamheter.
Panelen diskuterade därför betydelsen av praktik, arbetslivskontakter och konkreta exempel. Genom att möta arbetsgivare och få erfarenhet av arbetslivet kan studenter både upptäcka nya karriärmöjligheter och bli bättre på att beskriva sin egen kompetens.
Mer än bara ett jobb
Föreläsningen handlade också om värdet av humanistisk utbildning bortom anställningsbarhet och löneutveckling.
James Robson framhöll att många av de intervjuade alumnerna såg sin utbildning som betydelsefull för deras personliga utveckling, värderingar och förståelse av omvärlden.
Förmågan att kritiskt granska information, förstå historiska sammanhang och delta i samhällsdebatten har ett värde som sträcker sig utanför arbetsmarknaden.
Text: Anders Åkerström
