Vad berättar trädens årsringar om klimatet på jorden för tusentals år sedan? Den frågan har Hans Linderholm, professor i naturgeografi vid Göteborgs universitet, ägnat en stor del av sin forskargärning åt att besvara. Nu har han valts in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.
– Det är en fantastisk ära för mig och ett bevis på att den klimatforskning vi bedriver på Göteborgs universitet är relevant, säger Hans Linderholm.
Hans Linderholm är ny ledamot i klassen för geovetenskaper vid Kungl. Vetenskapsakademien.
Foto: Jenny Meyer Daneback
Genom att studera trädets årsringar kan Hans Linderholm och hans forskarkollegor ta reda på hur klimatet har varierat genom historien i olika delar av världen. Trädets tillväxt påverkas av temperatur, torka och nederbörd. Det lämnar spår i årsringarna och ger ledtrådar om hur klimatet såg ut långt innan det fanns moderna vädermätningar. Forskningsmetoden kallas dendrokronologi.
– Information om det historiska klimatet kan ge oss kunskap om hur klimatsystemet fungerade innan människan påverkade det i stor utsträckning, säger Hans Linderholm.
Med klimatdata av hög kvalité och upplösning som sträcker sig bortom meteorologiska observationer kan forskarna också förbättra klimatmodeller så att de blir bättre på att simulera framtidens klimat.
Från vulkaner till årsringar
Intresset för naturen har funnits med sedan barndomen, liksom fascinationen för historia. Men att det skulle bli just trädets årsringar som kom att stå i centrum för forskningen var inte givet.
– När jag väl fick upp ögonen för geovetenskap ville jag först studera vulkaner, sedan glaciärer. Det var när jag gjorde mitt magisterarbete i dendrokronologi som jag kände att jag hittat rätt.
En miljö som gjort särskilt starkt intryck är norra Grönland.
Forskningen har tagit Hans Linderholm till några av världens mest avlägsna platser, från Arktis till tropiska Afrika. En miljö som gjort särskilt intryck är norra Grönland.
– Jag har en förkärlek för öppna, karga landskap. Att det lyckas växa buskar där som trots korta kalla somrar och betning av harar och myskoxar kan bli drygt 100 år gamla är fantastiskt och visar på otrolig motståndskraft. Att deras otroligt tunna årsringar kan ge oss information om tillväxtmiljö är otroligt häftigt.
Expedition ombord isbrytaren Oden.
Foto: Hans Linderholm
Internationella samarbeten och polarforskning
Hans Linderholm har deltagit i flera expeditioner till Arktis, bland annat med med isbrytaren Oden. Han leder Sino-Swedish Centre for Tree-Ring Research och har tagit emot utmärkelse för internationellt samarbete av Chinese Dendro Society. Han är idag föreståndare för Sveriges första nationella polarforskarskola, School of Excellence in Arctic and Antarctic Learning, SEAL. 2003 grundade han Göteborgs universitets laboratorium för dendrokronologi, GULD.
Som ny ledamot i Kung. Vetenskapsakademien ingår Hans Linderholm nu i klassen för geovetenskaper.
Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) grundades 1739 och är en oberoende organisation som arbetar för att främja forskning och vetenskapens betydelse i samhället. Den har omkring 650 svenska och utländska ledamöter, indelade i tio vetenskapliga klasser.