Att produktionen av mat orsakar stora utsläpp av växthusgaser och bidrar till avskogning och minskad biologisk mångfald är välkänt. Enbart animalieproduktionen står för ungefär 15 procent av världens växthusgasutsläpp, vilket motsvarar cirka 60 procent av livsmedelssystemets totala utsläpp. Samtidigt uppskattas ohälsosamma kostvanor orsaka över en fjärdedel av alla förtida dödsfall globalt.
– Forskning visar att vi behöver minska vår konsumtion av animaliska produkter som exempelvis rött kött och öka andelen växtbaserad mat. Problemet är bara att sådana förändringar hittills har varit svåra att åstadkomma, säger statsvetaren Erik Elwing.
Internationell studie
Tillsammans med andra forskare har han tagit reda på hur stort motstånd det finns mot olika politiska åtgärder som syftar till en mer hållbar matkonsumtion. Forskarna undersökte också om det spelar någon roll om politiken motiveras med klimat- eller hälsoargument. Analyserna baseras på en opinionsundersökning som genomfördes i USA, Brasilien, Sydafrika, Tyskland, Sverige och Indien under 2023. Totalt deltog drygt 10 000 personer från de sex länderna i undersökningen.
Deltagarna fick ta ställning till tre politiska åtgärder:
- Skatt på ohälsosam eller klimatbelastande mat, till exempel godis, läsk och rött kött.
- Subventioner för hälsosam och klimatsmart mat som exempelvis frukt och grönsaker.
- Förbud mot marknadsföring av ohälsosam eller klimatbelastande mat.
Folk föredrar morötter framför pekpinnar
Resultaten visar generellt att motståndet var högre mot skatter än mot subventioner, vilket är i linje med tidigare forskning.
– Bland deltagarna i undersökningen var 33 procent emot skatter på livsmedel med stor klimatpåverkan och 38 procent var emot skatter på ohälsosam mat, säger Erik Elwing.
I alla sex länder utom USA fanns en relativt större acceptans för förbud mot marknadsföring av ohälsosam eller klimatbelastande mat.
Resultaten tyder också på att hur åtgärder motiveras påverkar stödet för politiska förslag. När åtgärderna i undersökningen motiverades med hälsoargument var skillnaden i motstånd mellan skatter och subventioner 21 procentenheter. När de motiverades med klimatargument var skillnaden 13 procentenheter.
– Till exempel kan ett förslag om billigare frukt och grönsaker uppfattas positivt när det motiveras med hälsa, medan en skatt på rött kött kan möta större motstånd eftersom den upplevs begränsa människors möjligheter att själva välja vad de vill äta, säger Erik Elwing.
Stöd för billigare frukt och grönt i Sverige men motstånd mot köttskatt
När länderna jämförs framträder tydliga skillnader. Stödet för politiska åtgärder som syftar till en mer hållbar matkonsumtion var generellt starkare i Brasilien och Sydafrika än i de rikare europeiska länderna, medan skepsisen var störst i USA. Studien visar också att politiska faktorer, särskilt ideologi, spelar större roll i rikare länder där klimatfrågan ofta är mer polariserad.
Av de sex länderna placerar sig Sverige ungefär i mitten. Det finns ett visst stöd för åtgärder som ska göra maten mer hållbar, men svenskar är relativt skeptiska till skatter på mat. Precis som i Tyskland får subventioner för frukt, grönsaker och andra hållbara alternativ betydligt större stöd än exempelvis skatt på rött kött.
– De regionala skillnaderna inom Sverige är små och opinionen ser i stort sett likadan ut i hela landet. Sammantaget visar vår studie att både utformningen av åtgärder och hur de motiveras kan spela en viktig roll för hur de tas emot av allmänheten, säger Erik Elwing.
Text: Anna-Karin Lundell
