Bild
Plattor för ökad biologisk mångfald.
Forskningsprojektet vill undersöka om betongplattornas struktur gynnar djur- och växtlivet under ytan.
Foto: Camilla Sundberg, Göteborgs stad
Länkstig

Göteborgs kajer får nya livsmiljöer under ytan

Publicerad

Kan specialdesignade betongplattor bidra till ökad biologisk mångfald i Göta älv? Det ska forskare vid Göteborgs universitet undersöka i ett nytt projekt vid Packhuskajen. Tillsammans med Göteborgs Stad och Skanska ska de utforska hur kajkanter kan utformas för att skapa bättre livsmiljöer för bland annat kräftdjur, musslor och fiskar.

I samband med att Packhuskajen utanför Göteborgsoperan renoveras har specialdesignade betongplattor monterats utanpå kajkanten. De 18 plattorna är 25 cm höga och 50 cm breda och gjorda av restcement som annars skulle slängas. Till skillnad från den traditionella, släta kajytan har plattorna en tredimensionell form med håligheter, skrymslen och ojämna ytor. Tanken är att den nya utformningen ska ge växter och djur bättre möjligheter att fästa, växa och hitta skydd.

– Med den här lösningen vill vi testa om vi kan skapa gynnsamma livsmiljöer för djur och växter och därigenom öka den biologiska mångfalden i älven. Göteborg ska vara en grön stad – inte bara ovanför vattenytan, säger Matthias Obst, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.

En kajkant med plats för fler arter

Bild
Matthias Obst
Matthias Obst, forskare i marinbiologi på Institutionen för marina vetenskaper.
Foto: Malin Arnesson

De nya plattorna är utformade för att skapa variation och fler gömställen under vattenytan. Hålrummen bakom plattorna kan ge små fiskar skydd från större fiskar och andra hot. På plattornas ojämna framsidor får exempelvis musslor och vattenväxter bättre fäste.

Plattornas utformning skapar också ett överhäng, en slags biologisk arkad. Där finns ytor som skyddas från att täckas av sediment och som kan bli attraktiva för många små organismer, till exempel kräftdjur och snäckor.

Göta älv hyser en stor mångfald av fiskarter, bland annat lax och öring som vandrar genom hamnområdet på sin väg mellan älven och havet. 

– Vår förhoppningen är att de nya strukturerna ska göra att fler arter ska kunna hitta både skydd och föda här, säger Matthias Obst. 

Forskarna ska undersöka livet under ytan

Kajkanter i stadsmiljö är ofta hårda och släta. Det ger begränsade möjligheter för växter och djur att etablera sig. Genom att förändra kajkantens utformning vill projektet undersöka om det går att skapa mer levande miljöer utan att påverka kajens funktion som en del av stadens infrastruktur,

– Vi vill skapa en stad där den biologiska mångfalden är en självklar del av infrastrukturen, även under vattenytan. Det finns många exempel på hur vi kan gynna naturen på land, men betydligt färre lösningar för stadens undervattensmiljöer. Här behöver vi lära oss mer, säger Johan Blomqvist, projektledare på stadsmiljöförvaltningen. 

Kan bli en lösning för fler kajer

Forskare vid Göteborgs universitet kommer att följa utvecklingen under de kommande åren. De ska bland annat undersöka vilka arter som finns vid plattorna och jämföra resultaten med andra kajkanter i närheten. Det handlar inte bara om att ta reda på om fler arter hittar dit, utan också om vilka livsmiljöer olika arter behöver och hur de kan skapas i en tät stadsmiljö.

Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och Skanska. Genom att förena stadens arbete för att öka den biologisk mångfalden med universitetets forskning och näringslivets kompetens vill parterna hitta nya sätt att göra stadens vattenmiljöer mer levande. Om resultaten visar att plattorna bidrar till fler och bättre livsmiljöer kan lösningen bli aktuell även vid andra kajer.

Genom att testa nya lösningar och följa upp vad som faktiskt fungerar hoppas parterna kunna bidra med kunskap som gör framtidens kajer till mer än bara gränsen mellan land och vatten.

Text: Hanna Löfqvist, Göteborgs stad