Genetikforskaren Linda Laikre ny hedersdoktor

Bild

Grattis till utnämningen, hur känns det?

– Stort tack, det känns verkligen mycket glädjande och hedrande, och samtidigt helt överraskande. Jag hade ingen aning om att jag var nominerad.

Vad är ditt främsta bidrag till forskningsfältet kring populationsgenetik?

– Mitt främsta bidrag är att jag har varit med och kopplat populationsgenetisk teori och empiri till frågor om bevarande av arter och till praktisk handling. Genetisk variation är grunden för all biologisk mångfald, men detta glöms ofta bort. Mitt fokus har varit att lyfta fram denna grundläggande dimension av biologiskt liv. Jag har också bidragit till att visa att genetiska problem inte bara uppstår i mycket små populationer, utan även kan utvecklas i stora bestånd som påverkas av människans nyttjande.

Du forskar på genetisk variation hos olika arter som varg, älg, laxfiskar, sill och gädda. Varför är det relevant att studera?

– För att belysa olika frågor rörande bevarandet av genetisk mångfald. Vargen är ett exempel på en art med mycket liten och isolerad population. Redan i slutet av 1980-talet visade jag, i kontrast till då rådande uppfattning, att arten är känslig för inavel och uppvisar tydliga negativa effekter. De fiskarter vi studerar representerar olika typer av populationsstruktur, vilket påverkar både bevarandestatus och hur övervakning bör utformas. Vi har nyligen visat att sillen i Östersjön har en tidigare okänd genetisk struktur med olika grupper av vårlekare, anpassade till lokala miljöförhållanden.

Vad ser du som nästa viktiga steg inom ditt forskningsfält?

– Det viktigaste är att omsätta kunskapen i praktisk handling. Vi har idag en god vetenskaplig förståelse för genetisk mångfald, varför den är viktig och hur den kan övervakas och bevaras – men tillämpningen släpar efter. Därför arbetar jag nära myndigheter och andra aktörer för att stärka kopplingen mellan forskning och förvaltning.

Vilka har varit höjdpunkterna i ditt samarbete med Göteborgs universitet?

– Det finns många, men särskilt betydelsefulla har varit de tvär- och mångvetenskapliga projekt som letts av professor Kerstin Johannesson vid Tjärnö marina laboratorium. Där samlades tidigt forskare inom ekologi, marinbiologi, populationsgenetik och samhällsvetenskap med fokus på genetisk mångfald i marina miljöer. Kombinationen av olika kompetenser gjorde att vi kunde ta en ledande roll i fältet och bidra med ny kunskap och konkreta vägar framåt. Det vi gjorde för tio år sedan följs idag av forskare i flera europeiska länder och globalt.

Promotionshögtiden äger rum den 23 oktober 2026.