Bild
Kortnosad sjöhäst
Kortnosad sjöhäst. Arkivbild.
Foto: Hans Hillewaert
Länkstig

Första fyndet av sjöhäst i Sverige

Publicerad

I juli fick Bovallstrand i Bohuslän exklusivt besök av en sjöhäst. Det var sexåriga Hubert Berggren som lyckades fånga den långväga besökaren i sin håv. Efter att fyndet rapporterats till Kristineberg Center kunde forskare vid Göteborgs universitet konstatera att det rörde sig om den första upptäckten av sjöhäst i Sverige.

Det var vid farmors brygga i Bovallstrand som Hubert fick syn på något i vattnet. ”Jag ser en sjöhäst!” ropade han till pappa Jesper som tvivlande svarade att ”det är nog bara tång eller sjögräs”. Hubert insisterade att det han såg rörde sig precis som sjöhästarna han sett på tv.  Tur var väl det, för det blev den första dokumenterade upptäckten av en levande sjöhäst i Sverige efter att den fångats in, filmats och släppts tillbaka i havet.

Svårt att artbestämma

Bild
Personporträtt Charlotta Kvarnemo
Charlotta Kvarnemo Professor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Foto: Leon Green

Det var inte helt lätt för forskarna att artbestämma fyndet, men det var säkert att det rörde sig om en av två arter av europeisk sjöhäst, antingen kortnosad sjöhäst (Hippocampus hippocampus) eller långnosad sjöhäst (Hippocampus guttulatus).

– Jag rådgjorde både med Sven Kullander vid Nordiska riksmuseet och min brittiska kollega Dr Lucy Woodall, vid University of Exeter, som har forskat på båda arterna. Genom att bland annat jämföra videon med jämnstora individer från Naturhistoriska riksmuseets samlingar kunde vi konstatera att det sannolikt rör sig om en kortnosad sjöhäst, berättar sjöhästforskaren Charlotta Kvarnemo på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är det första dokumenterade fyndet av en levande sjöhäst i svenska vatten.

– Det stämmer även överens med våra förväntningar då den kortnosade sjöhästen tidigare har hittats i till exempel Nederländerna, Belgien och i Danmark.

Fler sjöhästar i framtiden

Bild
Porträtt Hubert Berggren
Hubert Berggren fångade sjöhästen i sin håv vid ett besök i Bovallstrand.
Foto: Privat

I Europa är båda sjöhästarterna som mest talrika i Medelhavet och i vattnet kring Engelska kanalen och det här exemplaret har sannolikt drivit in med strömmarna från Nordsjön.

– Sjöhästar är inga bra simmare så de letar alltid efter något att hålla fast i med stjärten. En gissning är att den kommit hit via så kallad ”rafting”, att de håller i och åker med på något annat material i havet, till exempel en tångruska, säger Charlotta Kvarnemo.

Observationer från allmänheten är viktiga för att forskarna ska kunna följa hur arter sprider sig.

– Gissningsvis ser vi sjöhästar i Sverige på grund av att vattnet blivit varmare så att arten kan klara sig här.  Det följer en allmän trend vi sett med arter som tidigare funnits söderut och nu dyker upp här. Det är troligt att vi kan se fler sjöhästar i svenska vatten i framtiden, säger Charlotta Kvarnemo.

Navigate to video: Film på den infångade sjöhästen
Video (00:12)
Film på den infångade sjöhästen
Efter att Hubert fångat in sjöhästen filmades den innan den släpptes tillbaka i havet.

Rapportera dina havsfynd

Har du sett något spännande i havet? Genom att rapportera dina fynd kan du hjälpa forskarna. Rapportera genom att registrera dig på SLU:s Artportal. Det går även att rapportera via den mobilvänliga webbsidan Rappen.

 

Text: Simon Ungman
Omslagsbild: Hans Hillewaert, Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International 

Kortnosad sjöhäst

Den kortnosade sjöhästen är en fisk som blir upp till 15 centimeter lång och nosen utgör mindre än en tredjedel av huvudlängden. Till skillnad från den långnosade sjöhästen saknar den i regel några flikar på huvud eller kropp.

Sjöhästen saknar stjärtfena, och använder istället stjärten som gripsvans.  Den kortnosade sjöhästen lever i kustnära, tidvattenspåverkade tångbälten, där gripsvansen kommer till användning. Den livnär sig av djurplankton, som den suger i sig med den snabelliknande munnen.

Hanen ruvar ägg och ungar i en yngelvårdsficka med en minimal öppning, som sitter på svansen. Ungarna föds fram ur fickan efter ca 1 månad. Den mesta näringen kommer från mamman via gulan i äggen, men hanen förser ungarna med syre, en bra salthalt och ytterligare näring, under utvecklingen. Likheten med en graviditet hos däggdjuren är så pass stor, att man med rätta kan tala om en hanlig graviditet.