”Förenklingspaketet för livsmedels- och fodersäkerhet” ingår i en övergripande strategi genom vilken Europeiska kommissionen syftar till att förenkla lagstiftningen inom Europeiska unionen (EU) och minska den administrativa bördan. Syftet är att reformera de centrala bestämmelser som hittills har reglerat godkännandet av växtskyddsmedel.
I en artikel som publicerats i den ansedda tidskriften Science lyfter nu forskare från 27 europeiska forskningsinstitutioner fram de risker som de nya bestämmelserna medför. Bland författarna finns Julia Osterman och Daniel Slunge vid Göteborgs universitet.
– Förenklingspaketet skulle i stort sett avskaffa den regelbundna omprövningen av verksamma ämnen i bekämpningsmedel och lämna befintliga brister i riskbedömningen före marknadsintroduktion oåtgärdade. Detta ökar de risker som bekämpningsmedel utgör för den biologiska mångfalden och människors hälsa, säger Dimitry Wintermantel vid universitetet i Freiburg som tillsammans med Julia Osterman lett arbetet med artikeln.
Omprövning av verksamma ämnen
För närvarande godkänns verksamma ämnen i bekämpningsmedel i allmänhet på EU-nivå för en period på tio år. Efter denna period kan tillverkarna ansöka om förlängning av godkännandet och måste då lämna in uppgifter om det verksamma ämnets säkerhet. Dessa uppgifter blir sedan föremål för en ny riskbedömning.
Enligt förenklingspaketet skulle de flesta verksamma ämnena godkännas på obestämd tid och kravet på regelbunden omprövning skulle avskaffas. I praktiken har regelbunden omprövning visat sig vara ett viktigt verktyg. Sedan 2011 har 59 verksamma ämnen inte beviljats nytt godkännande på grund av hälso- eller miljöhänsyn.
EU ansvarar visserligen för godkännandet av verksamma ämnen i bekämpningsmedel, men de enskilda bekämpningsmedelsprodukterna godkänns på nationell nivå av medlemsstaterna. Enligt författarna skulle förenklingspaketet leda till att vetenskapliga rön beaktas i mindre utsträckning vid godkännandet av sådana produkter. Hittills har EU:s medlemsstater varit skyldiga att ta hänsyn till den aktuella vetenskapliga kunskapen.
Längre övergångsperioder
Om ett verksamt ämne i ett bekämpningsmedel inte förnyas kan produkter som innehåller det, enligt den nuvarande förordningen, fortsätta att användas i upp till 18 månader. Förenklingspaketet förlänger denna övergångsperiod till upp till tre år – även om det verksamma ämnet har förlorat sitt godkännande på grund av hälso- eller miljöskäl, förutsatt att dessa inte klassificeras som omedelbara och allvarliga.
– I motsats till förenklingsförslagets syfte att främja innovation riskerar förslaget att undergräva incitamenten för innovation. Om äldre produkter finns kvar på marknaden längre och inte längre omfattas av regelbundna omprövningar minskar trycket att utveckla säkrare och mer innovativa alternativ, säger Julia Osterman.
Standardisera kriterier
Enligt författarna bör sökande inte tillåtas välja vilken medlemsstat som ska bedöma deras bekämpningsmedel, för att på så sätt påskynda bedömningarna och säkerställa höga skyddsnivåer. I stället bör EU fördela denna uppgift utifrån sakkunskap. EU måste standardisera bedömningskriterierna och tydligt lägga bevisbördan på bekämpningsmedelstillverkarna.
Dessutom bör myndighetsstudier göras tillgängliga för allmänheten för att möjliggöra oberoende forskning. För att identifiera potentiella risker efter godkännandet bör ansökningsdata kopplas till befintliga övervakningsprogram. Bekämpningsmedelsrester i miljön bör mätas i större utsträckning.
Författarna drar slutsatsen att dessa åtgärder skulle göra godkännandet av bekämpningsmedel mer vetenskapligt välgrundat, öppet och effektivt, utan att undergräva försiktighetsprincipen eller de europeiska miljöskyddsmålen.
Policy brief i Science: https://www.science.org/doi/10.1126/science.aeg8744
Kontakt: Julia Osterman, forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 0707-51 72 80, e-post: julia.osterman@bioenv.gu.se
Daniel Slunge, föreståndare för FRAM, Centrum för framtidens kemikalieriskbedömning och -hantering vid Göteborgs universitet, telefon: 076-622 92 05, e-post: daniel.slunge@gu.se
