Forskare undersöker effekter av kommande trålstopp
Från och med nästa sommar blir det förbjudet att bottentråla i den skyddade Gullmarsfjorden. Med start i år tar därför forskare från Göteborgs universitet bottenprover på ett flertal platser i området för att se hur djurlivet på havsbotten påverkas av förbudet.
– Sannolikt får vi se att arter som är känsliga för trålning kommer tillbaka, säger Arne Nygren, marinbiolog och den som leder provtagningsarbetet.
Det är tidig majmorgon och solen har precis tagit sig över de branta klippor som omger Gullmarsfjorden strax väster om Uddevalla. Ombord på Göteborgs universitets forskningsfartyg R/V Skagerak har dagens provtagning precis börjat.
En liten skopa, designad för att få med sig omkring tio kilo bottenlera, är på väg ner i djupet för att fånga upp ett av dagens första ”hugg”. Väl ombord sållas leran och de organismer som hittas – bland annat maskar, sniglar och ormstjärnor – tas om hand för vidare analys.
Undersöker havets bottnar
Arne Nygren från Göteborgs universitet har varit med i arbetet med den årliga miljöundersökningen av bottenfaunan i Skagerrak och Kattegatt sedan 2018. Denna gång har han fått ett särskilt uppdrag. 40 extra prover ska tas i Gullmarsfjorden och bakgrunden är det beslut om förbud mot bottentrålning i skyddade områden som riksdagen beslutade om förra året.
I Gullmarn börjar det gälla från juli 2027.
– Sveriges lantbruksuniversitet vill kunna utvärdera effekterna och därför tar vi prover nu i år och nästa, innan trålförbudet införs. Sedan är förhoppningen att kunna fortsätta med det, för att se hur bottenfaunan utvecklar sig framöver, säger han.
Ett tiotal medhjälpare finns med på årets expedition, bland annat forskare, personal och en student från Institutionen för marina vetenskaper. Dagarna fylls av arbete vid sorteringsborden där leran spolas igenom och organismerna försiktigt plockas ut och konserveras.
– Det här är en miljöundersökning av bottnarna. Den ger oss möjlighet att följa djurlivet över tid och se hur arter påverkas av till exempel ett varmare hav, säger Arne Nygren.
Rekordet är 77 000 djur
Efter expeditionen väntar månader av arbete i laboratoriet för honom. Till våren kommer en rapport med en sammanställning av resultatet från 2026 års expedition.
– Jag ska gå igenom allt material vi fått in, kategorisera och artbestämma. Vi får se om jag kommer upp i rekordet från 2022, då jag artbestämde 77 000 djur. Men då hade vi några fler platser vi samlade in prover från, säger Arne Nygren.
Hur tror du bottenfaunan i Gullmarsfjorden kommer att påverkas av stoppet för bottentrålning?
– Vissa arter försvinner ju helt när det trålas och även arter som finns bredvid trålområdena påverkas av uppslamningen som blir vid trålning. Så det sannolika är ju att arter som är känsliga för trålning kommer tillbaka, som till exempel piprensare.
Text: Mikael Andersson
Undersökningen är en del av det samordnade miljökontrollprogrammet för havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt. Varje år provtas ett stort antal platser, några av dem sedan 1970-talet.
Proverna tas med en Smith-McIntyre-huggare som hämtar upp bottenmaterial från 0,1 kvadratmeter havsbotten. Materialet sållas och djuren som hittas artbestäms och vägs i laboratoriet.
För att bedöma miljötillståndet tittar forskarna bland annat på vilka arter som finns i proverna, hur många individer de hittar och hur detta förändras över tid.
Resultaten visar att bottenfaunan varierar naturligt, men att den långsiktiga trenden sedan 1970-talet är att bottnarna generellt blivit mindre artrika.
Arbetet utförs av Göteborgs universitet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne, Bohuskustens vattenvårdsförbund samt SLU. Uppföljningen av trålförbudet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten genom projektet Uppföljning av fiskeregleringar i marina skyddade områden.