50 miljoner till forskning om klimatomställningen i fjällen

Klimatförändringarna påverkar fjällområdena i snabb takt. Samtidigt ökar kraven på marken när energiomställning, naturvård, turism och infrastruktur ska samsas med andra samhällsintressen. Det leder till svåra avvägningar om hur landskapen ska användas och utvecklas i framtiden.  

– Klimatomställningen handlar inte bara om att minska utsläpp. Den handlar också om att fatta beslut om landskapens framtid. I fjällområdena behöver vi hitta vägar framåt som samtidigt tar hänsyn till biologisk mångfald, kulturvärden, näringar och urfolks rättigheter, säger Robert Björk, professor i ekosystemvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för forskningscentrumet FjellShape. 

Från klimatförändring till framtida vägval  

Mycket av tidigare forskning om det svenska fjällandskapet fokuserar på att beskriva hur klimatet förändrar naturen. FjellShape tar forskningen ett steg vidare och studerar samspelet mellan klimatförändringar, biologisk mångfald, renskötsel och samhällsutveckling. Genom att kombinera ekologisk- och samhällsvetenskaplig forskning med framtidsscenarier och lokal kunskap ska FjellShape undersöka hur beslut om markanvändning kan påverka både människor och ekosystem över tid.  

– Vi vill skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering i en tid av snabb förändring. Målet är att hjälpa samhället att förstå konsekvenserna av olika handlingsalternativ - innan konflikter uppstår eller möjligheter går förlorade, säger Robert Björk.  

Samisk och lokal kunskap får en viktig roll 

FjellShape bedrivs i nära samverkan med samiska organisationer, renskötare och lokala myndigheter. Idén är att forskningen om fjällområden och samiska kulturlandskap ska produceras tillsammans med de aktörer som lever och verkar där. 

En viktig del av forskningen handlar om samspelet mellan renskötseln och fjällens ekosystem. 

– För att skapa hållbara lösningar behöver olika kunskapssystem mötas. Vi vill stärka möjligheterna för samiska institutioner och andra lokala aktörer att vara med och forma den kunskap som ligger till grund för beslut om framtidens markanvändning, säger Robert Björk.  

Traditionellt har klimatets påverkan på fjällnaturen och renbetets betydelse ofta studerats var för sig. I FjellShape ska forskarna undersöka hur de tillsammans påverkar vegetation, biologisk mångfald, kolbalanser och landskapens framtida utveckling.  

För mer information om forskningscentrumet FjellShape, kontakta: 
Robert Björk, professor i ekosystemforskning, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, e-post robert.bjork@gu.se 

Text: Jenny Meyer Daneback