Få studier screenar afrikanska barn för utvecklingsavvikelser, visar översikt

En ny internationell översikt har visat att mycket få studier har undersökt hur små barn i Afrika söder om Sahara screenas för utvecklingsrelaterade tillstånd såsom autism, ADHD, inlärningssvårigheter och koordinationsstörningar — trots global evidens som visar att tidig identifiering och intervention kan förbättra barns livslånga utveckling avsevärt.

Översikten, som publicerades i BMC Psychiatry 2025, leddes av Ben Truter vid Stellenbosch University och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, tillsammans med internationella forskare: Amy Slogrove, Elif Ilhan, Petra Conradie, Lucy Thompson, Christopher Gillberg och Eva Billstedt.

Av 732 artiklar identifierade i fyra stora vetenskapliga databaser uppfyllde endast 12 studier inklusionskriterierna — alla från endast fyra länder: Sydafrika (6), Kenya (3), Uganda (2) och Malawi (1).

Bild

”Våra resultat belyser ett enormt forsknings- och servicegap,” säger Ben Truter, klinisk neuropsykolog och doktorand vid Gillbergcentrum. ”Miljontals barn i Afrika går miste om tidig screening för utvecklingsavvikelser som kan påverka deras utbildning, välbefinnande och långsiktiga potential.”

Betydelse

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar — inklusive autism, ADHD, inlärningssvårigheter, motoriska koordinationsstörningar och intellektuell funktionsnedsättning — påverkar omkring ett av tio barn världen över.

Trots detta fokuserar barnhälsovårdsforskning i Afrika fortfarande mest på infektionssjukdomar som malaria och HIV. Författarna menar att screening för utvecklingsavvikelser måste bli en central del i tidig barndomshälsa i Afrika, i linje med FN:s globala mål som säger att alla barn ska ”leva, inte bara överleva.”

Tidig screening är avgörande för att identifiera barn i riskzon och koppla ihop dem med insatser som stödjer lärande, kommunikation och social utveckling. Utan sådana insatser upptäcks många barn först betydligt senare — ofta när svårigheterna redan hunnit befästas.

Studiedesign och metoder

Forskargruppen genomförde en systematisk scoping review enligt de internationellt erkända PRISMA-ScR-riktlinjerna.

Gruppen sökte i PubMed, SCOPUS, Web of Science och PsycInfo efter engelskspråkiga  publikationer registrerade mellan 2012 och 2023.

För att inkluderas krävdes att studierna:

• omfattat barn i åldrarna 2-8 år
• genomförts i Afrika söder om Sahara,
• användt ett screeningverktyg (inte bara en diagnostisk bedömning), och
• rikta in sig på en eller flera neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser.

De inkluderade studierna använde ett brett spektrum av verktyg och metoder, vilket visar på mycket liten standardisering mellan länder.

Vad studien fann

I Uganda anpassade forskare WHO:s ”Ten Questions Questionnaire” till ett ”23-Questions Screener.” Vid testning av 1 169 barn i åldern 2–8 år visade 27 % positiva resultat för potentiella neuropsykiatriska utvecklingssvårigheter.

I Kenya användes Neurodevelopmental Screening Tool (NDST) i en mycket stor studie med 11 223 barn. Verktyget visade hög träffsäkerhet (88 % sensitivitet, 83 % specificitet) för att upptäcka tillstånd som autism, ADHD, epilepsi och kognitiv funktionsnedsättning.

Sydafrikanska forskare utvecklade innovativa och kulturellt relevanta screeningverktyg — bland annat ett ordförrådstest på isiZulu, ”Little DCDQ” för motorisk koordination och en smartphonebaserad version av Parents’ Evaluation of Developmental Status (PEDS) som användes i låginkomstområden runt Tshwane.

Två studier visade att barn som lever med HIV hade upp till åtta gånger högre risk att utveckla funktionsnedsättningar än deras hiv-negativa syskon.

Andra studier kopplade maternell depression, ångest och exponering för negativa barndomsupplevelser (ACEs) till sämre kognitiva och socioemotionella resultat hos små barn.

Dessa resultat visar lovande lokala framsteg. Författarna fann dock betydande variationer i studiedesign, vilka populationer som screenades och vem som utförde screeningen — allt från föräldrar och lärare till utbildade assistenter och vårdpersonal. Få studier följde upp screeningen med full diagnostik eller stödinsatser.

Att bygga lokal kapacitet

”Att utbilda samhällshälsovårdare i screening kan hjälpa till att minska gapet,” säger Ben Truter. ”Men vi måste också säkerställa att dessa verktyg är kulturellt och språkligt anpassade till afrikanska kontexter.”

Författarna lyfter fram mobil hälsa (mHealth) och samhällsbaserad screening som lovande sätt att öka tillgången i strukturellt missgynnade områden. Samtidigt betonas behovet av kontextuell validering — att anpassa screeningverktyg till språk, kulturer och utvecklingsnormer i subsahariska Afrika.

Nästa steg för implementering

Truter och medarbetare drar slutsatsen att det finns ett akut behov av:

• snabba, tillförlitliga och kontextuellt relevanta screeningverktyg,
• utbildning för icke-specialiserad hälso- och skolpersonal,
• integrering av utvecklingsscreening i nationella barnhälsoprogram, och
• politiska satsningar för att stödja tidig identifiering och tidiga insatser vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

”Screening bör vara det första steget mot tidigt stöd och inkluderande utbildning,” säger Truter. ”Vi behöver mer forskning, mer politisk uppmärksamhet och fler praktiska verktyg för att göra detta möjligt.”

Referens:

Truter B., Slogrove A.L., Ilhan E., Conradie P., Thompson L., Gillberg C., & Billstedt E. (2025). Screening young children for neurodevelopmental differences in sub-Saharan Africa: a scoping review. BMC Psychiatry, 25:857.

Text av Anna Spyrou, Kommunikatör