I en studie publicerad i Journal of Applied Econometrics har Mikael Lindahl och Ariel Pihl vid Institutionen för nationalekonomi med statistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, tillsammans med andra forskare, undersökt hur gymnasieelever ser på framtida inkomster vid olika utbildningsval.
Studien bygger på en enkät med elever i årskurs tre på över 40 kommunala gymnasieskolor i Stockholm. Eleverna fick uppskatta sina framtida inkomster både om de skulle läsa vidare och om de inte gjorde det.
Resultaten visar att elever i genomsnitt förväntar sig cirka 45 procent högre inkomster efter universitetsstudier. Samtidigt skiljer sig förväntningarna mellan olika elevgrupper. Högre förväntad avkastning syns bland kvinnor, elever från socioekonomiskt starkare hem och elever med högre resultat i matematik.
Resultaten visar också att utbildningsval inte enbart handlar om vilken utbildning som ger högst lön i genomsnitt. Elever väljer ofta utifrån vilken utbildning de själva tror ger högst inkomster.
De som planerar att läsa vidare förväntar sig i genomsnitt högre avkastning än de som inte gör det. Samtidigt är det långt ifrån alla som genomför sina planer, och många elever som säger att de vill börja på universitet gör det inte under de följande åren.
Studien visar också att även elever som väljer bort universitet ofta förväntar sig att de skulle tjäna på att läsa vidare. Det tyder på att andra faktorer än lön spelar roll i valet av utbildning, även om dessa inte undersöks direkt i studien.
Läs mer i forskningsartikeln: Earnings Expectations and Educational Sorting: An Ex-Ante Perspective on Returns to University Education.
