Bild
Foto: Getty Images
Länkstig

Depression och låg livskvalitet 30 år efter kemattack

Publicerad

Senapsgas skadar syn, hud och andning – men tre decennier senare är det den psykiska ohälsan som väger tyngst. I en tid av hot om kemisk krigföring presenteras nu forskning vid Göteborgs universitet som följt en grupp offer för en historisk gasattack.

Med kriget i Ukraina har hoten om att utveckla och använda bland annat kemiska vapen ökat. Även svenska försvarsmyndigheter har lyft frågan och behovet av att öka landets förmåga att möta händelser som omfattar kemisk krigföring.

Forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har studerat en grupp om 18 personer bosatta i Sverige som överlevde den svåra gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988, där cirka 5 000 personer dog och ännu fler skadades.

Syftet var att undersöka långsiktig påverkan på livskvalitet och graden av depression 30 år efter exponeringen för senapsgas, när deltagarna var i genomsnitt cirka 50 år gamla. I studien ingår även en icke-exponerad, köns- och åldersmatchad kontrollgrupp om 30 kurder bosatta i Sverige.

Mår sämre psykiskt än fysiskt

Resultaten som finns publicerade i den vetenskapliga tidskriften Health and Quality of Life Outcomes visar att gruppen personer som exponerats för senapsgas hade signifikant lägre värde av livskvalitet än kontrollgruppen.

Överlevarna från gasattacken hade också i högre utsträckning depressiva symtom. Snittvärdet i gruppen motsvarade medelsvår depression. Allt uppmätt enligt etablerade metoder och klassningsskalor.

Bild
Faraidoun Moradi tillhör Institutionen för medicin och är även kopplad till Kunskapscentrum katastrofmedicin väst, med säte på Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Foto: Rebecca Landmér

Sammantaget rapporterade deltagarna i den exponerade gruppen sämre psykiskt än fysiskt välbefinnande, trots kroniska lungkomplikationer. Gruppens resultat visade inga könsrelaterade skillnader, varken gällande livskvalitet eller grad av depression.

Tidig identifiering av psykisk sjukdom

Studiens försteförfattare är Faraidoun Moradi, doktorand inom arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, legitimerad apotekare och specialist i allmänmedicin. Han tillhör också Kunskapscentrum katastrofmedicin väst, med säte vid Göteborgs universitet.

– Fynden tyder på att de som exponerats för senapsgas kan behöva tidig identifiering av psykiska sjukdomar och mer stöd för att främja livskvaliteten, konstaterar han. Det är viktigt med ökad klinisk kunskap på området, och riktlinjer och förhållningssätt för att kunna bedöma och svara upp mot de exponerade gruppernas behov.

Titel: The impact of sulfur mustard on quality of life and mental health in Kurdish survivors in Sweden, thirty years after exposure

Om senapsgas

Exponering sker främst via ögon, hud och inandning. Ögonen reagerar först, med irritation, smärta och i svåra fall temporär blindhet, beroende på koncentration. Symtom i luftvägar ger svårigheter att andas, och utsatt hud kan få brännskadelikande skador. Även benmärg, centrala nervsystemet och magtarmkanalen kan påverkas. Att utveckla, producera, lagra och använda senapsgas och andra kemiska massförstörelsevapen är förbjudet enligt kemvapenkonventionen. (Källa: FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut)