Davide Angeletti stärker kroppens första försvar mot influensa
Varför glömmer immunförsvaret i de övre luftvägarna så snabbt? Davide Angelettis forskargrupp söker svaret – kunskap som kan bana väg för nästa generations nässpraysvaccin.
I Davide Angelettis forskargrupp vid Göteborgs universitet studeras immunförsvaret i de övre luftvägarna – kroppens första kontakt med virus som influensa och covid-19. Här undersöker forskarna hur immunförsvarets B-celler fungerar och varför de verkar glömma så snabbt.
– Vi vet att immunminnet i blodet kan bestå i åratal, men i luftvägarna försvinner minnes-B-cellerna mycket snabbare. Att förstå varför är avgörande för att utveckla bättre vacciner, säger Davide Angeletti.
Hans forskning har nyligen fått en kraftig skjuts genom ett flerårigt anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).
Outforskat försvarssystem
Han beskriver området som både outforskat och dynamiskt. Efter pandemin har intresset för det så kallade mukosala immunförsvaret – kroppens skydd vid barriärytor som näsa, svalg och lungor – ökat snabbt. Forskningen kan på sikt förändra hur vi tänker kring vaccination.
Det finns redan intranasala influensavacciner, men de används i begränsad omfattning och ger inte alltid ett långvarigt skydd. Angelettis grupp vill förstå hur immunitet etableras, bibehålls och återaktiveras i luftvägarnas slemhinna.
– Genom att kartlägga de biologiska reglerna bakom B-cellernas beteende kan vi designa vacciner som ger stabilt skydd direkt där viruset tar sig in. Det är en mycket spännande forskningsfront, säger han.
Vägen mot bättre vaccin
Forskargruppen har varit bland de första i världen att beskriva influensaspecifika B- och T-celler i näsvävnad – ett viktigt steg för att förstå immunitet i de övre luftvägarna. Med nya tekniker kan de nu följa dessa celler på detaljnivå och se hur de reagerar vid infektion.
– Det här är ett område där nästan allt vi hittar är nytt. Det är väldigt roligt att arbeta i ett fält där man ständigt gör upptäckter, säger Davide Angeletti, som nyligen också utsågs till professor i immunologi vid Göteborgs universitet.
SSMF:s Consolidator Grant, ett av Sveriges mest konkurrensutsatta forskningsbidrag, ger hans grupp fem års långsiktig finansiering.
– Det känns fantastiskt, särskilt eftersom konkurrensen är så hård. Det var tredje gången jag sökte, och jag försökte verkligen ta till mig den feedback jag fått vid tidigare intervjuer. Nu slipper jag göra om det, skrattar han.
För honom är stödet både ett erkännande och en frihet.
– Det ger oss möjlighet att tänka stort, testa nya idéer och hålla forskningen på högsta nivå.
