Länkstig

Chockad, lycklig och lite rädd efter anslaget på sex miljoner

Publicerad

Hon har uppfunnit och utvecklat ett sätt att isolera exosomer från tumörvävnad. Nu får Rossella Crescitelli sex miljoner från Vetenskapsrådet för att forska vidare på vilken roll dessa budbärande nanopartiklar spelar i tillväxt och spridning av cancer.

Hennes namn fanns med bland 38 andra från Göteborgs universitet på Vetenskapsrådets lista över forskare som får anslag inom medicin och hälsa.

På Rossella Crescitellis rad stod ”Etableringsbidrag” och 6 000 000 kronor.

– Jag trodde inte att det var sant. Men efter att ha fått så många gratulationer från människor runt omkring mig har jag nu äntligen insett hur stor den här möjligheten är. Jag får erkänna att min första reaktion var chock, med stor glädje men också lite rädsla, säger Rossella Crescitelli.

Bubblande glädje. Rossella Crescitelli hade svårt att ta in att hon fått etableringsanslaget på sex miljoner från Vetenskapsrådet. Men champagneflaskan lyckades hon öppna med ett skarpt sabelslag.

Sabrerade en champagneflaska

Rossella Crescitelli, 38, är från Italien, kom till Göteborgs universitet 2012 och gjorde sin postdoc 20142019. Hon forskar på heltid i ämnesområdet kirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Rossella firade de sex miljonerna genom att sabrera en flaska champagne. Efter ett skarpt slag med sabeln flög flaskhalsen och skumpan skummade över.

– När jag fick beskedet satt jag i telefon med min chef, professor Roger Olofsson Bagge. Vi pratade om ett experiment som inte gick så bra. När jag berättade för honom att jag fått det här anslaget lade han genast på luren och sprang till labbet, där jag var. Han hade med mig champagne och sabeln för att öppna flaskan, berättar Rossella.

Ändrad inställning

– Jag är så glad för att Vetenskapsrådets expertpanel trodde både på min vetenskapliga bakgrund, men också att de ser att min projektidé har potential att göra skillnad inom det medicinska området. Samtidigt blev jag lite rädd.

Var kom rädslan ifrån?
– Fram till för två-tre år sedan kunde jag inte se mig själv söka ett etableringsbidrag med sikte på att bli en självständig forskare. Då var min tanke att fortsätta med det jag älskar med mitt arbete, att vara i labbet och göra experiment. Men under de senaste åren har något ändrats i min inställning.

Bild
Rossella Crescitelli, cancerforskare inom ämnesområdet kirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Här på Göteborgs universitet kan jag växa som forskare och sikta mot något ännu större

Vad har inspirerat dig till detta?
– Jag har fått mer ansvar i labbet. Det har stärkt mitt självförtroende och gett mig känslan att jag här på Göteborgs universitet kan växa som forskare och sikta mot något ännu större. Nu har jag tillräckligt med finansiering för att även anställa till exempel en postdoktor som kommer att vara involverad i projektet. Det tvingar mig att ta några steg till för att ta ansvar inte bara för mig själv, utan också ett litet labb där andra människor kommer att vara beroende av mig, säger Rossella och fortsätter:

– Detta är lite skrämmande, men jag har väldigt goda vänner, kollegor och mentorer som jag är säker på kommer att hjälpa mig. Jag känner mig trygg i min nuvarande miljö där jag arbetar i Roger Olofsson Bagges labb på Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin. Det är verkligen spännande tider som väntar. Jag känner mig så lyckligt lottad att jag nu har chansen att faktiskt skapa ny forskning baserad på tekniker som jag själv har utvecklat, och att prova mina egna idéer.

Studerar tumörens mikromiljö

Vad är målet med projektet som du nu får ett fyraårigt etableringsanslag för?
– Att studera vilken roll extracellulära vesiklar, även kallade exosomer, spelar i cancerutveckling. Exosomer är nanopartiklar som frigörs av alla typer av celler och fungerar som ett kommunikationssystem mellan dem. Det är känt att cancerceller frisätter exosomer som bidrar till metastaserande spridning av tumörer, men detaljerna är till stor del okända.

Vad vill du göra nu och vilken klinisk nytta kan det ge?
– Mitt fokus är att undersöka hur exosomer som frisätts av cancerceller påverkar de omgivande cellerna, tumörens mikromiljö. Jag kommer att försöka belysa mekanismer som styr tillväxt och spridning av cancer. Detta har potential att bidra till utveckling av både diagnostik och behandlingar för olika typer av cancer.

Bild från Rossella Crescitellis 3D-rekonstruktion av en del av en metastas från ögonmelanom i levern. I det extracellulära utrymmet (utanför cellerna) syns de rödmarkerade exosomerna som har frigjorts från cancercellerna.
Foto: Rossella Criscitelli

En metod hon är ensam om

Hur kan du undersöka de här partiklarna som är cirka 5 000 gånger mindre än en millimeter?
– Ett sätt är att isolera exosomer direkt från tumörvävnad. Detta har inte varit möjligt förrän nyligen då jag uppfann och utvecklade en ny metod för att isolera sådana partiklar från tumörvävnad. I det här projektet kommer jag att använda min metod i bortopererade metastaser från patienter med malignt melanom, säger Rossella Crescitelli och tillägger:

– Jag utvecklar också en metod där vi kan odla tunna skivor av både cancer och frisk vävnad. Med hjälp av sofistikerad genetisk analys och högupplöst mikroskopi studerar vi vilken effekt exosomer från olika cancerceller har på dessa vävnader.

Vid sidan av stödet från kollegor och mentorer som du har berättat om, vad är det som gör att du kan lyckas?
– Styrkan i det här projektet är att jag får fortsätta inom samma translationella forskningsnätverk, med tillgång till kliniska prover från sjukhuset där jag mer eller mindre dagligen tar emot vävnads- och blodprover. Jag kommer sedan att bearbeta och isolera exosomer från vävnaderna, en process som tar två arbetsdagar. Precis jag har gjort under större delen av min forskarkarriär hittills kommer jag att ägna mycket tid åt laborativt arbete. Jag längtar efter att få komma igång.

Text: Jakob Lundberg