Bromanstipendiat Juan Pablo Juliá forskar om tullar, nationalism och demokrati
Hur påverkar tullar politiken i tider av global oro? Ett nytt forskningsprojekt undersöker sambandet mellan handelspolitik och politisk omorientering i Argentina under mellankrigstiden – en period som speglar dagens ökande protektionism. Genom att analysera historiska tullförändringar och deras lokala effekter, är syftet med studien att visa hur dessa förändringar kan driva fram nationalism och påverka demokratisk stabilitet i det globala syd.
Juan Pablo Juliá, som är doktorand i ekonomisk historia och verksam på Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har blivit utsedd till Bromanstipendiat 2025. Det är Bromanska stiftelsen för forskning och företagande som har beslutat att utse Juan Pablo Ciarelli som en av mottagarna av stipendiet 2025. Bromanstipendiet avser forskning med huvudsaklig inriktning mot företagande och forskarna får 352 800 kronor vardera till sina forskningsprojekt. Stipendiet kommer att gå till Juan Pablos forskningsprojekt ”Tariffs, Trade Wars, and the Return of Economic Nationalism: Lessons from Argentina’s Interwar Period (1912–1938)”
Tullar och politik – hur hänger de ihop?
Detta projekt undersöker hur tullar och politik hänger ihop i tider av global ekonomisk oro. Genom att dra paralleller till dagens handelspolitiska motsättningar – de som utlöstes av Trump-administrationens hot och verkställande av tullhöjningar – kommer projektet att analysera de politiska konsekvenserna av ökad protektionism i ett stort men perifert utvecklingsland under en liknande volatil historisk period. Med hjälp av redan insamlade, årliga data över produkter och tullar kommer projektet att analysera hur förändringar i tullar och import ledde till politisk omorientering på lokal nivå i Argentina, särskilt framväxten och konsolideringen av nationalistiska strömningar.
Medan de flesta studier över handelskrig fokuserar på rika länder, riktar denna studie välbehövlig uppmärksamhet mot effekterna av protektionism i det globala syd. Argentina utgör ett iögonfallande exempel: efter att ha dragit enorm nytta av global handel före 1913, genomgick landet en kraftig ekonomisk och politisk omvandling som svar på kollapsen av internationell handel under mellankrigstiden. Projektet placerar denna förändring i en pågående diskussion om globaliseringens vinnare och förlorare, och belyser hur handelsstörningar kan elda på nationalism och omforma ekonomisk politik. Genom ett historiskt perspektiv kommer projektet bidra till dagens diskussioner om handel, ekonomisk sårbarhet och demokratisk stabilitet i en alltmer fragmenterad världsekonomi.