Bild
Grebbestad drönarbild
Foto: R. Dahlberg/Dahlbergmedia
Länkstig

Avgaser från fritidsbåtar i Bohuslän påverkar livet i havet

Publicerad

Den intensiva trafiken med fritidsbåtar i Bohuslän sätter tydliga spår i bottensediment, vatten, musslor och ostron, enligt en ny rapport från Havsmiljöinstitutet. För första gången har forskare undersökt hur polycykliska aromatiska kolväten (PAH) från båtmotorernas avgaser lagras i bottensediment och vattenlevande organismer i Bohusläns skärgård.

– Det finns all anledning att fasa ut bensin- och dieseldrivna båtmotorer, säger Kjell Nordberg, professor i marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Få länder har så många registrerade fritidsbåtar per capita som Sverige. Av omkring 850 000 registrerade båtar har de flesta en bensin- eller dieseldriven motor. Bohuskusten hör till båtturisternas favoritmål och den populära huvudfarleden genom Bohusläns skärgård kallas ofta ”havets E6:a”, hårt trafikerad av allt större båtar med allt kraftigare motorer. Bara utanför Grebbestad passerar under en semestermånad över 40 000 båtar.

I snart sex års tid har Kjell Nordberg tillsammans med kollegor vid Göteborgs universitet, Umeå universitet, Sveriges Geologiska undersökning (SGU) och samverkansprojektet Tillväxt norra Bohuslän, studerat och mätt hur de polycykliska aromatiska kolvätena, PAH, från båtmotorernas avgaser lagras i musslor, ostron, vatten och bottensediment.

Lämnar avtryck i naturen

Frågan om hur turismen i Bohuslän påverkar naturen har diskuterats länge men aldrig förut har föroreningarna från båtmotorer mätts upp så strukturerat som nu.

– Fritidsbåtar lämnar utan tvekan ett avtryck i naturen. Koncentrationen av PAH:er i vattnet är tydligt högre där fritidsbåtstrafiken är som störst, säger Kjell Nordberg.

Båtmotoravgaser består av en cocktail av cancerogena och giftiga PAH-föreningar, som även innehåller sot, oförbrända oljor, försurande kväveföreningar och koloxid.

Ett problem är att svensk skärgård är känsligare än andra farvatten eftersom tidvattenströmmarna är svaga. Med låg vattengenomströmning i innerskärgården ligger föroreningar lättare kvar i sediment, växter och djur.

Samtidigt finns stora gemensamma ekonomiska intressen i Bohusläns vatten. Utöver båtturismen är vattenbruk med mussel- och algodlingar en växande ekonomi. Frågan är hur väl de kan samsas.

Fem gånger högre halt i trafikerade områden

Resultatet av Kjell Nordberg och kollegornas forskning visar att halterna av PAH:er i ytsedimenten är fem gånger högre i Grebbestad och Tanumstrand där båttrafiken är tät, än i det intilliggande Sannäs, som är ett Natura 2000-område med väsentligt mindre båttrafik. I de trafiktäta områdena överskrids de gränsvärden som är definierade enligt EU:s vattendirektiv.

Även de musslor och ostron som placerats ut där båttrafiken var som mest intensiv hade kraftigt förhöjda PAH-halter. Skaldjur styrs dock inte av EU:s vattendirektiv utan ligger under Livsmedelsverket, och där håller sig halterna inom gränsvärdet.

– De avgasrelaterade giftiga ämnena finns där. Men eftersom det håller sig inom Livsmedelsverkets ramar kan man i de flesta skärgårdsområden räkna med att ostron och blåmusslor inte är hälsofarliga, säger Kjell Nordberg.

I rapporten konstateras alltså att cancerogena PAH:er påverkar bottenlevande djur och i förlängningen ekosystemet. Båtturism och vattenbruk har dock förutsättningar att samexistera, så länge man inte odlar och skördar där båttrafiken är som mest intensiv.

– Även om vi inte ser något alarmerande just nu, finns all anledning att mana till försiktighet med bensin- och dieseldrivna båtmotorer. Vi rekommenderar fortsatt arbete med att sänka halterna av PAH:er i havet genom till exempel generella hastighetsbegränsningar och stimulans av elmotorer och segling. Det kan också vara bra att tänka på var musselodlingar placeras i framtiden, säger professor Kjell Nordberg.

Titel: Fritidsbåtars avgasutsläpp i skärgården

Kontakt: Kjell Nordberg, telefon: 070−497 5588, e-post: kjell.nordberg@marine.gu.se

Av: Malin Vive

Författare till rapporten

Kjell Nordberg Göteborgs universitet, Göran Björk Göteborgs universitet, Lisa Lundin Umeå universitet, Katarina Abrahamsson Göteborgs universitet, Sarah Josefsson SGU, Carl Dahlberg Tillväxt norra Bohuslän, Ingrid Zar, Göteborgs universitet.