Under senare år har auktoritärt-populistiska partier stärkt sina positioner i flera europeiska länder. Tidigare forskning visar hur de använder ett tydligt ”vi och dem”-narrativ för att mobilisera väljare, särskilt i migrationsfrågan. Migration beskrivs som ett hot mot nationell säkerhet, kultur och identitet, samtidigt som partierna förespråkar stängda gränser, stramare lagstiftning och ökad övervakning.
– Forskningen om högerpopulism har länge fokuserat på tal och skrift. I min avhandling undersöker jag i stället hur visuella och språkliga uttryck samverkar i auktoritärt-populistiska partiers diskurs, och hur dessa skapar budskap om rädsla och tillhörighet, hot och säkerhet, säger Salma Bouchafra, doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation.
Avhandlingen bygger på en analys av cirka 4 000 inlägg som publicerades på sociala medieplattformar under valrörelser av olika politiska aktörer, däribland de auktoritärt populistiska partierna Sverigedemokraterna i Sverige, Rassemblement National i Frankrike och Vox i Spanien. Materialet samlades in från Instagram, Facebook, X och TikTok.
Resultaten visar att de tre populistiska partierna systematiskt kombinerade språkliga budskap med kraftfulla visuella uttryck för att nå väljarna.
– De olika komponenterna förstärkte varandra och bidrog till att omvandla migration från en politisk sakfråga till ett akut säkerhetshot. Den övergripande berättelsen var likartad hos de tre partierna: folket framställdes som otryggt och i behov av skydd, migranter och andra utpekade grupper konstruerades som hot, och partierna positionerade sig som de enda aktörer som kunde erbjuda befolkningen skydd.
Samtidigt anpassades kommunikationen efter nationell kontext, digital plattform och målgrupp.
– Ett budskap paketeras annorlunda på TikTok än på Facebook, även om kärninnehållet är detsamma. Partierna är skickliga på att utnyttja plattformarnas logik. Format, tempo och bildspråk anpassas för att väcka känslor och skapa engagemang.
Viktigt att granska visuell politisk kommunikation
Ett resultat i avhandlingen som Salma Bouchafra fann anmärkningsvärt är att Sverigedemokraterna tillhandahöll redigerbara kampanjmallar som gjorde det möjligt för deras anhängare att anpassa budskapens utformning och sprida dem vidare i sina egna nätverk.
– Det gör kommunikationen mer interaktiv och mindre hierarkiskt styrd, men bidrar också till att hotnarrativ kan förstärkas och spridas i bredare digitala miljöer. När materialet cirkulerar utanför partiernas direkta kontroll väcks dessutom frågor om ansvar och spridning av vilseledande innehåll.
I ett medielandskap där sociala medieplattformar är centrala arenor för politisk kommunikation blir förståelsen av denna form av visuell politisk kommunikation avgörande. När hotbilder upprepas och säkerhetsretorik blir en del av den vardagliga politiska diskursen riskerar extraordinära politiska åtgärder, som exempelvis stängda gränser, att framstå som självklara och nödvändiga. På så sätt påverkas inte bara migrationsdebatten utan även villkoren för demokratisk debatt och pluralism.
– När rädsla normaliseras i politiken förskjuts gränserna för hur vi talar om rättigheter, tillhörighet och demokratiska institutioner, säger Salma Bouchafra.
Text: Anna-Karin Lundell
