Anne Carson skriver i antikens lekfulla tradition

I motiveringen skriver Svenska Akademien att Anne Carson tilldelas priset ”för hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen”. Anna Blennow tror att priset kan få betydelse för intresset för antikens språk och litteratur. 

– Ja verkligen, det här är ju bara en underbar fortsättning på den ”Hot Homer Summer” vi redan haft med all uppmärksamhet kring Christopher Nolans film The Odyssey. Homeros är förresten den författare som Carson alltid rekommenderar om man ska välja bara en enda antik författare att läsa. 

Bild

Hur använder hon sig av sin kunskap om antiken i sitt författarskap?

– Trots sin vetenskapliga klassiska skolning har hon ett mycket fritt och kreativt förhållningssätt till den antika texttraditionen. Som Akademien skriver i sin motivering: ”Nästan allt hon skrivit har rört sig i korsningen mellan filologens besatthet av ord och poetens begär efter ny mening.” Hon har också ett performativt stråk i sitt skapande, med dramatiserade framföranden av sina verk, liksom en förmåga att förhålla sig väldigt visuellt till text och dikt, kanske delvis på grund av sin bakgrund som grafisk formgivare. 

Hur ser du på det här fria förhållningssättet?

– Inom universitetsvärlden är det är inte alla som är lika förtjusta i hennes praktik som jag är. Till exempel gick Emily Wilson, klassicist och Homerosöversättare, hårt åt Carson för några år sedan i ett lite oväntat angrepp. Wilson menade att Carson var en slarvig filolog* som inte hanterade sina källtexter korrekt, och att hon tog sig för stora friheter i sina översättningar. Men Wilson missade målet ganska grovt där tycker jag – Anne Carsons signum är ju just det lekfullt kreativa, som i mycket liknar antikens egen litterära praktik där man gärna byggde på och formade om litterära förlagor efter eget huvud.

Hon förknippas kanske framför allt med grekisk litteratur. Finns det några viktiga kopplingar till den latinska litteraturen eller den romerska traditionen i hennes verk?

– Ja, en av Carsons diktarfavoriter bredvid Sapfo är den romerske poeten Catullus – som i sin tur var ett stort fan av Sapfo och översatte en av hennes mest kända dikter till latin. Både Sapfo och Catullus är känslans och begärets poeter framför andra, och man hittar både överväldigande åtrå och avgrundsdjup sorg i deras verk. Carson har bland annat använt sig av Catullus diktning i sin omfångsrika konstbok Nox, vilket betyder ”natt” på latin, där hon genom textfragment, urklipp och skisser bygger ett gravmonument i bokform över sin döde bror. ”Jag har rest ett monument mer varaktigt än brons”, diktade den romerske poeten Horatius en gång, och Carson påminner oss om litteraturen och dikten som det enda beständiga i vår flyktiga tillvaro.

Hur har hon påverkat hur antika texter läses och används i dag, även inom universitetsvärlden?

– Hon har öppnat en väg mellan den akademiska världen och litteraturscenen som jag tror är väldigt viktig åt båda håll. Hon visar hur det antika litteraturarvet kan få helt nya vinklingar och betydelser när vi placerar det i vår samtid, samtidigt som hon – med det pedagogiska engagemang som också ofta skymtar i hennes verk – leder in litteratur- och kulturvärlden i klassrummens och den klassiska bildningens förlovade land.

Om du skulle rekommendera ett verk av Carson till någon som vill förstå hennes relation till antiken, vilket skulle du välja och varför?

– Då skulle jag välja hennes Sapfoöversättning, If not, winter, som översätter Sapfos samlade dikter där de allra flesta bara är fragment, ibland bara ett ord eller en rad. Att släppa in luckorna och tystnaden i själva översättningen skapar en mångbottnad och otroligt vacker läsupplevelse.

Även Elisabeth Hjorth, professor i litterär gestaltning på HDK-Valand, är glad över att Anne Carson har tilldelats priset.

– Hon är så att säga är tvestjärt, både akademiker och poet! Hennes hybrida verk visar att litteraturens genrer är porösa och generösa. I Röd självbiografi, Nox och nyöversatta Fel Norma förstår man varför man behöver just litteraturen här i livet.

Dessutom låter Carson antiken återuppstå i kärlekens, dödens och vardagens hjärtskärande ljus.

– Vem vet, kanske får den lyriska essän äntligen fäste i Sverige nu? säger Elisabeth Hjorth.

Text: Janna Roosch och Cecilia Köljing

* Filologi är textanalys och språkforskning som syftar till förståelse av skrivkonst och kulturhistoriska förhållanden, till skillnad från lingvistik som innebär en analys av språket och dess struktur.