Det har aldrig varit lättare att hitta nyheter, men heller aldrig lättare att välja bort dem. Erik Espeland, doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, har undersökt svenskarnas nyhetskonsumtion under mer än tre decennier.
Studien bygger på de nationella SOM-undersökningarna och följer utvecklingen av svenskarnas nyhetskonsumtion från 1990 till 2023. Resultaten visar att personer med högre socioekonomisk status tar del av etablerade nyhetsmedier i större utsträckning än personer med lägre socioekonomisk status. Skillnaderna mellan grupperna har även vuxit över tid.
– I förlängningen indikerar resultaten att nyhetspubliken blir alltmer präglad av högstatusgrupper på bekostnad av grupper med lägre socioekonomisk status, säger Erik Espeland.
Politiskt intresse en viktig pusselbit
En viktig förklaring till skillnaden i nyhetskonsumtion tycks vara politiskt intresse. Studien visar att högre socioekonomisk status har blivit starkare förknippad med större politiskt intresse över tid. Det politiska intresset spelar också allt större roll för hur mycket nyheter människor tar del av.
För att förstå utvecklingen behöver man enligt Erik Espeland se hur medielandskapet har förändrats sedan början av 1990-talet. Då var linjär-tv en del av mångas vardag och det fanns betydligt färre mediekanaler att välja mellan. Det gjorde att fler tog del av nyheter utan att aktivt söka efter dem.
– Många slog kanske på tv:n för att se sin favoritserie men fortsatte sedan kolla på nyheterna av bara farten eftersom det inte gick något annat. Det hade en utjämnande effekt på nyhetskonsumtionen mellan grupper i samhället.
I dagens medielandskap är situationen en annan. Utbudet är enormt och den som inte är intresserad av politik eller nyheter kan lätt välja annat innehåll. Dessutom ställs högre krav på användaren att själv hitta, välja och värdera information i flödet.
Men sociala medier då?
Studien omfattar nyheter från radio, TV, dagstidningar och kvällstidningar, i deras traditionella format eller online. Däremot ingår inte nyhetskonsumtion via exempelvis Facebook, Instagram eller TikTok.
Avgränsningen beror på att studien jämför utvecklingen under en lång tidsperiod. För att kunna följa förändringen från 1990 till 2023 behövs mått på nyhetskonsumtion som går att jämföra över tid.
Erik Espeland beskriver det som en begränsning, men betonar att det finns anledning att särskilt studera konsumtionen av etablerade nyhetsmedier.
– Forskningen visar tydligt att nyhetskonsumtion från traditionella nyhetsmedier är särskilt viktig när det kommer till att hålla sig informerad om politik och aktuella händelser.
Fri tillgång till nyheter räcker inte
En förklaring till socioekonomiska skillnader i nyhetskonsumtion är ekonomi. När allt fler nyhetsmedier tar betalt för sitt innehåll har människor olika möjligheter att betala för journalistik. Men det förklarar inte hela skillnaden.
Sverige har ett starkt public service-system där alla har tillgång till nyheter utan abonnemang. Trots det visar studien att de socioekonomiska skillnaderna i nyhetskonsumtion har vuxit.
– I Sverige har vi förmånen att ha tillgång till högkvalitativ journalistik utan kostnad genom våra public service-medier, ändå visar artikeln att de socioekonomiska klyftorna ökar. Mer nyheter eller lägre kostnader kommer nog därför endast ha marginell effekt på att minska gapet, säger Erik Espeland.
Tidigare forskning pekar samtidigt på att personer med lägre socioekonomisk status oftare kan uppleva att journalistiken inte är till för dem eller inte speglar frågor som är relevanta i deras vardag. Det innebär att frågan inte bara handlar om tillgång till journalistik, utan också om relationen till den.
Vad som kan minska klyftorna är enligt Erik Espeland betydligt svårare att svara på. Men han pekar bland annat på vikten av att nyhetsmedier bygger långsiktiga relationer med sin publik, även om det behövs mer forskning på området.
– Vad som kan minska klyftorna är en svårare nöt att knäcka och här finns ett stort arbete att göra för forskningen.
Text: Sara Bjurenvall
