Bild
Länkstig

50 miljoner till nytt forskningscentrum – framtidens hållbara samhälle byggs av det som redan finns

Publicerad

Hur kan vi bygga ett hållbart samhälle utan att fortsätta riva, slänga och bygga nytt? Det är utgångspunkten för CARE, ett nytt nationellt forskningscentrum som ska utveckla kunskap och arbetssätt för att ta bättre vara på den bebyggelse vi redan har. Formas satsar närmare 50 miljoner kronor på centrumet, som leds av Göteborgs universitet och Malmö universitet tillsammans med ett brett nätverk av samhällsaktörer.

Bygg- och fastighetssektorn står för nästan 40 procent av allt avfall i Sverige och är en av landets största källor till klimatutsläpp. Samtidigt rivs byggnader långt innan deras tekniska livslängd är slut och fungerande material byts ut vid renoveringar. CARE – Centrum för adaptiv och regenerativ omställning av byggda miljöer – tar sin utgångspunkt i att framtidens hållbara samhälle i mycket högre grad måste byggas av det som redan finns.

– Morgondagens byggda miljöer finns till stor del redan. Det handlar inte bara om att bevara gamla hus. Snarare behöver vi lära oss att använda, anpassa, reparera och vidareutveckla den byggda miljön på nya sätt, säger Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet och centrumledare för CARE.

Från rivning och nyproduktion till förvaltning och omställning

CARE ska utveckla forskning och praktisk kunskap om hållbar renovering, återbruk och hur byggnader kan anpassas till nya behov. En central utmaning är att byggsektorns regelverk, affärsmodeller, utbildningar och arbetssätt fortfarande i hög grad är inriktade på nyproduktion snarare än på att förvalta och utveckla befintliga resurser.

Centrumet kombinerar forskning om arkitektur, kulturmiljö, byggteknik, material och hantverk med kunskap om bostadsförsörjning, social hållbarhet och samhällsplanering. Särskild vikt läggs vid den praktiska kunskap som behövs för att underhålla, reparera och anpassa byggnader över tid.

– Vår ambition är att omvandling av befintliga byggnader ska bli det självklara förstahandsvalet, säger Gunnar Almevik.

Hela landet som forskningsmiljö

CARE samlar 15 samverkande parter från akademi, kommuner, regioner, fastighetssektor, bygg- och hantverksföretag och civilsamhälle. Forskningen ska bedrivas i nära samarbete med verksamheter och människor som använder och förvaltar byggnader, från skolor, sjukhus och universitetscampus till bostadsområden och kommersiella fastigheter.

– Det som är så spännande är vårt tvärvetenskapliga angreppssätt, men kanske framför allt att vi har ett så brett konsortium som gör det möjligt att belysa frågan om hur vi kan utnyttja den befintliga bebyggelsen från olika perspektiv och i olika geografiska kontexter, säger Martin Grander, docent i urbana studier vid Malmö universitet och biträdande centrumledare.

Forskarna ska bland annat undersöka hur befintliga lokaler kan omvandlas till bostäder i växande industriregioner, hur tomma byggnader kan få nya funktioner i mindre kommuner och hur storskaliga bostadsområden kan utvecklas för att bli mer flexibla och socialt hållbara.

– På så sätt tar vi oss an skilda utmaningar men utifrån en gemensam princip: att vi behöver tänka i nya banor kring det redan byggda för att få hela landet att leva – utan att pressa de planetära gränserna, säger Martin Grander.

En långsiktig satsning från Formas

CARE är ett av tre nya forskningscentrum som finansieras av Formas inom utlysningen Robust och resilient infrastruktur och bebyggelse. Satsningen ska stärka forskning och innovation som bidrar till ett mer hållbart, motståndskraftigt och anpassningsbart samhälle. Totalt inkom 37 ansökningar till utlysningen.

CARE beviljas närmare 50 miljoner kronor för en fyraårig satsning med start i februari 2027. Göteborgs universitet är medelsförvaltare och centrumet leds i samverkan med Malmö universitet.

Målet är att bidra till en genomgripande förändring av bygg- och fastighetssektorn – från hög resursförbrukning, rivning och nyproduktion till långsiktig förvaltning, omvandling och regenerativ användning av den byggda miljön.

Läs mer hos Formas