Tre röster om: Hållbar stadsutveckling
Tre experter ger sina perspektiv på ett aktuellt ämne.
Vad betyder kulturarvet för ert
hållbarhetsarbete?
Johan Larsson
Business Region Göteborg. Arbetar med stads- och platsutveckling i Göteborg och Göteborgsregionen.
”För att förstå innebörden av kulturarv var jag tvungen att ta hjälp av Google, det säger nog en del om ämnet, att man tänker bevarande av gamla kulturmiljöer. Utan vårt kulturarv saknar vi själ och utan själ tenderar vi att bli oroliga och sakna känslan av tillhörighet. Inom mitt arbete med stads och platsutveckling är det enkelt att visa på miljöer där människor finner ro, det är oftast i äldre miljöer med stark historia, något som väger tyngre, något som man kan luta sig emot och ofta i en skala som vi uppfattar som ”mänsklig”. Mitt arbete med hållbarhet är oftast kopplad till bevarande av äldre miljöer och fastigheter och där tycker jag att man kan skönja en förändring från fastighetsbolagen, det finns en större förståelse för att ta vara på det som redan är byggt och skapa något nytt av det gamla, dock har vi en lång väg att gå innan vi helt kan kalla det hållbart.”
Manne Aronsson
vd för Aspelin och Ramm fastigheter. Aspelin Ramm fastigheter initierar, utvecklar och förvaltar fastighetsprojekt i Västsverige.
”Kulturarvet är en viktig del av vårt hållbarhetsarbete och en naturlig del av vårt arbetssätt. Vi dras till platser med historia och själ, miljöer där vi kan skapa unika mötesplatser utan att radera det som redan finns. Just nu utvecklar vi East Square i Gamlestaden, ett ikoniskt landmärke med stark identitet och innovationskraft i väggarna. I dag pratar vi mycket om att bygga flexibelt och cirkulärt, men här har vi ett robust 60-talshus som redan från start varit redo att utvecklas. Genom att bevara byggnadens stomme och fasad sparar vi cirka 6 100 ton CO2 och låter huset få fortsätta vara ett landmärke för staden. Vi återbrukar även material och detaljer som keramiska plattor, ljuskronor och hissar, ett arv som nu får nytt liv i innovativa kontorsmiljöer.”
Henrik Kant
stadsbyggnadsdirektör Göteborgs stad.
”En stad är ofta gjord i omgångar och i lager på lager. Det är värdefullt att kunna bevara hela miljöer eller betydelsebärare så man kan läsa av hur staden en gång varit. Kopplingen till tidigare användningar bidrar till att kunna skapa attraktiva, unika och meningsfulla miljöer. En stad utvecklas dock hela tiden och vår tids utveckling måste få synas i staden för att skapa nya lager och bidra till framtida kulturmiljöer. Dagens behov måste hela tiden vägas mot hur vi kan nyttja det befintliga och det nya vi skapar.
När det gäller kulturarv kan det dels ses som rent immateriellt som uttryck eller traditioner eller materiellt som stadsbyggnadsmässigt kan vara stadsdelar, byggnader, konstverk eller andra föremål. I stadsplanering styr bara det materiella, även om avvägningen av värdet i det materiella ofta tar hänsyn även till att bevara även immateriella värden.”
