Cultsus flyttar kulturarvet in i nutiden
I Göteborg, en stad fylld av byggplank och kranar, kan det finnas en risk att historien och kulturarvet tappas bort. Men svaret behöver inte alltid vara att skydda de äldsta byggnaderna från rivning.
– TIDEN ÄR INTE DEN ENDA måttstocken för hur starkt ett kulturarv är. Det som sker här och nu har också betydelse, som när du känner doften av grannens mat eller går på ett föreningsmöte, säger Feras Hammami, ledare för temaområdet Kulturarv och hållbarhet, Cultsus.
En hållbar stadsutveckling kräver balans mellan olika värden: Ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella. Temaområdet Cultsus samlar forskare från nästan alla fakulteter för att tvärvetenskapligt diskutera dessa värden ur ett kulturarvsperspektiv. Avsikten är att utmana etablerade synsätt och förnya forskning om kulturarv och hållbar utveckling.
– Kulturarv är inte bara byggnadshistoria, det är också här och nu. Vi behöver ta vara på den kultur som vuxit fram och som lever för att skapa hållbara städer, säger Feras Hammami.
Stadsdelen Gamlestaden i Göteborg är ett bra exempel på hur många olika lager kulturarvet kan bestå av.
Vid förra sekelskiftet flyttade många dit för att arbeta på stadsdelens fabriker, som till exempel SKF, och landshövdingehus byggdes som arbetarbostäder. Arbetarna flyttade in från andra orter, efter andra världskriget även från olika europeiska länder. Väl på plats formade de sitt liv i stadsdelen. De bildade familj, byggde båtplatser nere vid Säveån, anlade kolonilotter på ängarna, startade olika föreningar och hantverksverksamheter.
ÄVEN I DAG NÄR DE FLESTA GAMLA fabrikerna lagts ner och SKF krympt finns många av föreningarna kvar, liksom båtskjulen och bostäderna. Dessutom har nya grupper invånare i Gamlestaden etablerat affärer, moskéer och föreningar som täcker deras behov. Kulturarvet blir ännu mer mångfacetterat.
Samtidigt förvandlas stadsdelen i snabb takt. Nya bostadsområden byggs rakt över kolonilotterna och höghus har rests på platsen där Nya Lödöses kärna låg – alltså den medeltida ”gamla staden”. Frågan är hur stadsutvecklingen kan fortsätta utan att kulturarvet förloras och Gamlestaden blir rotlöst?
– Med Cultsus vill vi bidra med nya, mer hjälpsamma, frågeställningar när platser förvandlas. Ofta när stadsplanerare och bebyggelseantikvarier ska visa hänsyn till kulturarvet inför en omvandling, så ställer de frågan: ”Vad borde vi bevara?” Det vore bättre att ställa frågan: ”Vad finns och vad händer här?” Frågan kräver ett annat arbetssätt – att börja prata med människor om deras upplevelser av platsen, inventera livet som försiggår och även naturen. Sedan kan nästa fråga bli: ”Hur kommer kulturarvet att påverkas av våra planer och hur kan ett bevarat kulturarv påverka samhället i framtiden?” säger Feras Hammami.
Feras Hammami påpekar att det finns ett genuint intresse för kulturarv och arkeologi i Sverige. Utvecklingen i Gamlestaden mellan 2006 och i dag har präglats av en dialog mellan arkeologi, stadsplanering, trafik och andra sektorer. Men ofta stannar engagemanget vid tekniska lösningar, som en lista på hus av historiskt, estetiskt och ekonomiskt värde som ska bevaras. Kulturarvsforskningen har förändrats sedan 1980-talet och de immateriella värdena tillskrivs större betydelse än tidigare. Ingen skugga ska falla över tjänstemännen på stadsbyggnadsförvaltningen, men samverkan mellan forskning och praktik behöver stärkas, menar Feras Hammami.
– Vi behöver lyssna på folks minnen och upplevelser. För en hållbar stadsutveckling är det viktigt att bygga sociala relationer och att det finns människor med ”lojalitet” som vill ta hand om staden.
STADSUTVECKLING HAR HISTORISKT ofta haft sin grund i politikernas städiver, att röja bort sociala problem genom att riva och bygga nytt. Det leder ofta till så kallad gentrifiering. Kostnaderna för att bo kvar stiger och det tvingar invånare och verksamheter att flytta till andra ställen. De nya grupper av människor som flyttar in har inga rötter eller minnen från platsen.
– Det är inte hållbart. Stadsutveckling bör inspireras av platsens historia och utgå från de boendes perspektiv. Invånarna kan bidra till att viktiga kulturella värden som bidrar till platsens identitet inte tappas bort.
Feras Hammami tar de skeva och enkelt byggda båtskjulen vid Säveåns strand i Gamlestaden som exempel. Det är en ruffig miljö och ganska få Gamlestadsbor gör sig ett ärende dit, vilket kan tyckas synd eftersom ån har höga sociala värden och naturvärden. I takt med att andra delar av Gamlestaden förnyas blir den här platsen med båtskjulen ännu mer unik och en viktig del av kulturarvet.
– Det går att se båthusen och de människor som verkar där som en resurs i stället för ett problem. Många av dem är duktiga på att laga eller bygga om saker som gått sönder. Det är ett hållbarhetstänk som borde kunna spridas till fler. Skulle kommunen rensa upp här så tappar de viktiga berättelser och värden som bidrar till mångfalden i stadsdelen och då följer Göteborgs stad inte sina egna riktlinjer som ska främja just mångfald.
Feras Hammami har många kollegor med intresse för kulturarvsfrågor kopplat till hållbar utveckling på Göteborgs universitet och det tog inte lång tid efter starten 2023 innan hundra forskare hade anmält sitt intresse för att vara med i Cultsus. Där kan forskarna mötas tvärvetenskapligt, dela erfarenheter och skapa nya sätt att tänka tillsammans. Temaområdet har sina rötter i Centrum för kritiska kulturarvsstudier och Kulturarvsakademin vid Göteborgs universitet. De har i över ett decennium fungerat som en plattform för dialog och samarbete mellan universitetet och externa aktörer.
Centrum för kritiska kulturarvsstudier är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som undersöker och problematiserar vad kulturarv är och hur kulturarv upplevs och används inom olika samhällsarenor idag.
– Med ett starkt etiskt engagemang vill vi förena forskning och praktik, lyfta marginaliserade kulturarv och främja ett kritiskt tänkande kring hur vi förstår oss själva, våra gemenskaper och vår historia. Att utforska hur dåtiden används i samtiden och hur kulturarvet kan bidra till en hållbar framtid är ett viktigt engagemang, särskilt i dagens samhälle, säger Annelie Sjölander Lindqvist, vice föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier.
Ett av Cultsus mål är att föra idéerna från de kritiska kulturarvsstudierna vidare. Därför är det viktigt för Cultsus att skapa plattformar för dialog med myndigheter, utvecklingsorganisationer, civilsamhälle och olika forskningscentra.
– Vi behöver komma längre i vår tvärvetenskapliga forskning för att kunna ställa nya och bättre frågor. För Cultsus är kulturarv inte bara en fråga om bevarande, utan också en resurs för reflektion och dialog, säger Feras Hammami.
Text: Olof Lönnehed
Cultsus står för Cultural heritage and sustainability, översätts Kulturarv och hållbarhet.
Temaområdet Cultsus bildades 2023 med målet att utveckla diskussionen om hållbarhet utifrån ett kulturarvsperspektiv. Forskningen omfattar bland annat hållbar resursförvaltning, byggande, planering, utbildning, adaptiv återanvändning, konst och design, reparation, traditionellt hantverk, matvanor, entreprenörskap, skogen och affärsutveckling. Samtidigt studeras sociala, historiska, kulturella, politiska och ekonomiska aspekter på hur kulturarv produceras och använts. Här sätts etiska frågor i förgrunden, inklusive samspelet mellan kulturarv och orättvisor, exploatering och förtryck.