Sväljsvårigheter och intervention vid sväljsvårigheter

Delprojekt

Screening av sväljsvårigheter och risk för undernäring hos äldre på särskilt boende

Nedsatt sväljförmåga är vanligt bland äldre och förekomsten ökar med åldern. Sväljsvårigheter kan bland annat orsaka näringsbrist, viktnedgång, lunginflammation och för tidig död. Hur vanligt det är med sväljsvårigheter varierar mycket mellan studier, och förekomsten har rapporterats förekomma hos mellan 11 och 80%. Hos äldre i självständigt boende rapporteras svårigheter finnas hos 34%, medan den är högre bland äldre som bor i särskilt boende, upp till 60%. Trots att sväljsvårigheter är vanligt bland äldre görs sällan någon rutinmässig screening för inom äldreomsorgen.

Syftet med projektet är att undersöka och beskriva förekomsten av nedsatt sväljförmåga och risk för undernäring hos äldre boende på särskilt boende.

Screening av sväljsvårigheter görs med Gugging Swallowing Screen (GUSS) och jämförs med självskattning av besvär mätt med ÄT-10 och risk för undernäring.

Publikationer från detta projekt:

Vilpi Engberg A, Rångevall G, Eriksson K, Tuomi L. Prevalence of Dysphagia and risk of Malnutrition in Elderly Living in Nursing Homes. Dysphagia (2024). https://doi.org/10.1007/s00455-024-10682-6

Crossler I, Jensen CS, Eriksson K, Tuomi L. Occurrence of impaired swallowing ability and change over a year in older adults living in nursing homes. Sci Rep. 2025 Sep 17;15(1):32585. doi: 10.1038/s41598-025-19729-6.

Förekomsten av sväljsvårigheter bland personer mellan 60 och 74 år

Med ökad ålder vet man att förekomsten av sväljsvårigheter ökar, en nyligen genomförd översiktsartikel fann att hos äldre individer som bor hemma är förekomsten av sväljsvårigheter ungefär 12%, och denna siffra ökar i de fall där det också finns andra sjukdomar med i bilden. Med sväljsvårigheter ökar också risken för malnutrition och lungkomplikationer, även om samvariationen mellan lungkomplikationer och sväljsvårigheter inte är helt kartlagd. Metoden för undersökning av sväljfunktion varierar, och i många fall används antingen endast frågeformulär eller endast fysisk undersökning för att undersöka svårigheterna. Antalet individer som undersökts varierar, där de flesta studier inkluderat några hundra, upp till tusen patienter. En studie som inkluderat drygt 3000 kinesiska personer finns, där vattensväljningstest och självskattning genomförts, men kopplingen till eventuella lungkomplikationer saknas.

Studien syftar till att kartlägga förekomsten av sväljsvårigheter i en normalpopulation i åldrarna 60-74 år relaterat till frekvensen av luftvägskomplikationer såsom lunginflammation.

Studien screenar för sväljsvårigheter med ett vattensväljningstest på tid bland deltagare i Swedish Cardio Pulmonary bioimage study uppföljningsstudie (SCAPIS2) samt med självskattning av sväljsvårigheter med frågeformuläret ÄT-10.

Äldre i fokus – screening av sväljfunktion, röst och språk för tidigare identifiering av logopediska vårdbehov

Antalet äldre i Sverige ökar, och med stigande ålder blir sväljsvårigheter, röstbesvär och språkliga förändringar vanligare. Dessa problem kan påverka nutrition, kommunikation, självständighet och livskvalitet, men upptäcks ofta först när komplikationer redan har uppstått. Projektet syftar till att kartlägga hur vanliga dessa besvär är hos personer över 65 år och att identifiera grupper med ökad risk för logopediska vårdbehov.

Studien omfattar cirka 3 000 slumpmässigt utvalda personer i Göteborg och kranskommuner. Deltagarna genomgår undersökningar av sväljfunktion, röst, kommunikation, ordfinnande, ordflöde och livskvalitet. 

Resultaten förväntas ge ny kunskap om förekomsten av logopediska funktionsnedsättningar hos äldre och skapa ett vetenskapligt underlag för tidig identifiering och förebyggande insatser. På sikt kan projektet bidra till utveckling av screening inom primärvård och geriatrik, tidigare behandling och en mer jämlik och personcentrerad vård för äldre.

Gap- och sväljsvårigheter vid huvud- och halscancer – förekomst, rehabilitering och förebyggande träning

Varje år insjuknar mer än 1700 patienter med huvud- och halscancer (HNC) i Sverige, varav >300 är bosatta inom Västra Götalandsregionen. Den onkologiska behandlingen vid HNC är mycket krävande för patienten, med behandlingsrelaterade komplikationer på bl.a. tal, sväljning, andning och fysisk funktion. En stor andel patienter med HNC får besvär med att gapa (30-40%) och att svälja (50 %). Både gap- och sväljsvårigheter är mycket tärande tillstånd som på många sätt påverkar patientens hela tillvaro, både genom minskad möjlighet att få i sig tillräcklig näring och ökad risk för felsväljning med lunginflammation som följd, men också genom nedsatt hälsorelaterad livskvalitet (HRQL). Interventioner för dysfagi är framför allt kompensatoriska, dvs. anpassad konsistens på mat och dryck, minskad bolusstorlek och sänkt ättempo, eller specifika sväljningsmanövrar. Trots besvärens allvarliga effekter på hälsa och livskvalitet samt hälsoekonomiska konsekvenser, finns förvånansvärt lite forskning som säkerställer effekten av sväljningsinterventioner. Randomiserade studier har saknats och övriga studier har ofta inkluderat ett fåtal individer vilket försvårat tolkningen av resultaten. När det gäller träningsmetoder som genomförs i förebyggande syfte finns ett fåtal studier som visat viss effekt främst avseende gapförmåga, men där litet patientmaterial, oklar metod och mycket omfattande träningsprogram som patienterna inte orkat genomföra under sin behandling har försvårat tolkningen av resultaten.

Projekten syftar till att genom intervention minska förekomsten av sväljsvårigheter, genom rehabilitering eller förebyggande träning.

• Randomiserad studie som undersöker effekten av halsmuskelstärkande träning vid kvarstående sväljsvårigheter efter strålbehandling vid HNC
• Randomiserad studie med syfte att undersöka om ett strukturerat gap- och sväljträningsprogram som utförs före, under, och efter onkologisk behandling minskar andelen patienter som drabbas av gap- och sväljsvårigheter efter behandling av HNC

Publikationer från detta delprojekt

1. Rödseth Smith, S., Finizia, C., Petersson, K. and Tuomi, L. “Treatment With the Shaker Head-Lift Exercise in Head and Neck Cancer Patients With Radiation-Induced Dysphagia: 12-Month Results on Swallowing Function From a Randomized, Controlled Trial,” Head & Neck (2026): 1–14, https://doi.org/10.1002/hed.70352
2. Pauli, N., Tuomi, L., Lindell, E., Larsson, H., & Finizia, C. (2026). Preventive exercise intervention for trismus in head and neck cancer - a randomized study : Preventive exercise intervention for trismus. Clinical oral investigations, 30(4), 163. https://doi.org/10.1007/s00784-026-06838-3
3. Petersson K, Finizia C, Pauli N, Dotevall H, Tuomi L. A randomized controlled study evaluating the head-lift exercise in head and neck cancer patients with radiation-induced dysphagia: effect on swallowing function and health-related quality of life over 12 months. Eur Arch Otorhinolaryngol. 2023 Dec;280(12):5445-5457. doi: 10.1007/s00405-023-08183-7. Epub 2023 Aug 16. PMID: 37584752; PMCID: PMC10620310.
4. Saghafi, E., Kadhim, K., Johansson-Cahlin, B., Andås, C. A., Karlsson, T., Finizia, C., Kjeller, G., & Tuomi, L. (2025). Risk and Health Factors for Temporomandibular Disorders Following Radiotherapy for Head and Neck Cancer. Journal of oral rehabilitation, 52(11), 2102–2113. https://doi.org/10.1111/joor.70019
5. Dotevall H, Tuomi L, Petersson K, Löfhede H, Bergquist H, Finizia C. Treatment with head-lift exercise in head and neck cancer patients with dysphagia: results from a randomized, controlled trial with flexible endoscopic evaluation of swallowing (FEES). Support Care Cancer. 2022 Dec 17;31(1):56. doi: 10.1007/s00520-022-07462-z. PMID: 36526734; PMCID: PMC9758100.
6. Tuomi L, Dotevall H, Bergquist H, Petersson K, Andersson M, Finizia C. The effect of the Shaker head-lift exercise on swallowing function following treatment for head and neck cancer: Results from a randomized, controlled trial with videofluoroscopic evaluation. Head Neck. 2022 Apr;44(4):862-875. doi: 10.1002/hed.26982. Epub 2022 Jan 23. PMID: 35068016; PMCID: PMC9306707.
7. Petersson K, Finizia C, Tuomi L. Predictors of severe dysphagia following radiotherapy for head and neck cancer. Laryngoscope Investig Otolaryngol. 2021 Oct 2;6(6):1395-1405. doi: 10.1002/lio2.676. PMID: 34938880; PMCID: PMC8665420
8. Eriksson H, Tuomi L, Finizia C. Voice Outcomes Following Head-Lift Exercises in Head and Neck Cancer: A Randomized Controlled Study. J Voice. 2023 Mar;37(2):226-233. doi: 10.1016/j.jvoice.2020.12.015. Epub 2021 Jan 13. PMID: 33451891.

Publikationer

1. Vilpi Engberg A, Rångevall G, Eriksson K, Tuomi L. Prevalence of Dysphagia and risk of Malnutrition in Elderly Living in Nursing Homes. Dysphagia (2024). https://doi.org/10.1007/s00455-024-10682-6
2. Petersson K, Finizia C, Pauli N, Dotevall H, Tuomi L. A randomized controlled study evaluating the head-lift exercise in head and neck cancer patients with radiation-induced dysphagia: effect on swallowing function and health-related quality of life over 12 months. Eur Arch Otorhinolaryngol. 2023 Dec;280(12):5445-5457. doi: 10.1007/s00405-023-08183-7. Epub 2023 Aug 16. PMID: 37584752; PMCID: PMC10620310.
3. Dotevall H, Tuomi L, Petersson K, Löfhede H, Bergquist H, Finizia C. Treatment with head-lift exercise in head and neck cancer patients with dysphagia: results from a randomized, controlled trial with flexible endoscopic evaluation of swallowing (FEES). Support Care Cancer. 2022 Dec 17;31(1):56. doi: 10.1007/s00520-022-07462-z. PMID: 36526734; PMCID: PMC9758100.
4. Tuomi L, Dotevall H, Bergquist H, Petersson K, Andersson M, Finizia C. The effect of the Shaker head-lift exercise on swallowing function following treatment for head and neck cancer: Results from a randomized, controlled trial with videofluoroscopic evaluation. Head Neck. 2022 Apr;44(4):862-875. doi: 10.1002/hed.26982. Epub 2022 Jan 23. PMID: 35068016; PMCID: PMC9306707.
5. Petersson K, Finizia C, Tuomi L. Predictors of severe dysphagia following radiotherapy for head and neck cancer. Laryngoscope Investig Otolaryngol. 2021 Oct 2;6(6):1395-1405. doi: 10.1002/lio2.676. PMID: 34938880; PMCID: PMC8665420
6. Eriksson H, Tuomi L, Finizia C. Voice Outcomes Following Head-Lift Exercises in Head and Neck Cancer: A Randomized Controlled Study. J Voice. 2023 Mar;37(2):226-233. doi: 10.1016/j.jvoice.2020.12.015. Epub 2021 Jan 13. PMID: 33451891.

Organisationstillhörighet

Sektionen för hälsa och rehabilitering 

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi