Selektiv avverkning balanserar behoven av skogsproduktion och förbättrad koldioxidlagring?
Kort beskrivning
Förbättrad skogsförvaltning är ett verktyg för klimatbegränsning, men det finns frågor om kontinuerlig skogsbruk med selektiv avverkning är fördelaktigt jämfört med vanlig skogsbruk med kalavverkning. I detta projekt studerar vi koldioxidflöden och koldioxidlager på två platser i sydvästra Sverige, Skogaryd och Remningstorp, för att avgöra om en selektivt avverkad skog kan kompensera för det koldioxidlager som går förlorat efter kalavverkning genom ökad tillväxt och, i så fall, hur. Projektet behandlar också frågan om gamla skogar, som överskridit den antagna ekonomiskt optimala åldern, fortsätter att växa och binda kol i samma takt som unga skogar.
Behovet av forskningen
Skogar påverkas av och påverkar den globala klimatförändringen. I antropocen, den era då människan dominerar jordens ekosystem, finns det ett behov av att optimera skogsbruket för att bidra till att mildra klimatförändringarna genom förbättrad koldioxidlagring i ekosystemen.
Rotationsskogsbruk med kalhuggning är den vanligaste skogsskötseln i Sverige, men det har ifrågasatts om den kan bidra till långsiktig koldioxidbindning. På grund av det akuta behovet av naturbaserade alternativ för att mildra klimatförändringarna finns det nu ett stort socialt och vetenskapligt intresse för selektiv avverkning, eller kontinuerlig skogsbruk, men dess effekter på koldioxidbindningen är i stort sett okända.
I detta projekt jämförs koldioxidflöden och koldioxidlager i skogar som utsätts för kalhuggning och selektiv avverkning på två platser i sydvästra Sverige, Skogaryd Research Catchment och Remningstop.
Forskningens mål
Det övergripande målet för projektet är att kvantifiera den totala primärproduktionen (GPP), flödet av koldioxid från atmosfären till skogen, i skogar med norsk gran av varierande ålder och med olika skötselstrategier. Nya metoder baserade på savflöde och stabila isotoper används för att studera koldioxidflödena i skogar med norsk gran. Målet är att fastställa om och i vilken utsträckning koldioxidupptagningsförmågan minskar när skogarna blir äldre. Vi kommer också att undersöka om ett selektivt avverkat bestånd kan kompensera för det koldioxidlager som går förlorat efter kalavverkning genom ökad tillväxt och, i så fall, hur.
Forskningsfrågor
- Fortsätter gamla skogar, som överskridit den antagna ekonomiskt optimala åldern, att växa och binda kol i samma takt som unga skogar, eller övergår de till lägre fotosynteshastigheter till följd av svårigheten att transportera vatten upp till kronorna?
- Leder selektiv avverkning av en skog i slutet av den antagna ekonomiskt optimala omloppstiden till ökad tillväxt hos de kvarvarande träden, det vill säga kompenserar träden med ytterligare tillväxt för de träd som saknas? Om så är fallet, gör de det genom ökad fotosyntes per träd? Är det alla träd som reagerar så eller vissa storleksklasser i synnerhet?
- Hur ser utvecklingen ut för genomsnittlig produktion per hektar (GPP) och biomassans kolreserver i gran vid viktiga tidpunkter under en omloppstid?
