Efter tre år som vetenskaplig ledare för CULF vid Göteborgs universitet lämnar Cecilia Ferm Almqvist över uppdraget till Niklas Pramling. Under hennes ledarskap har samverkan mellan akademi och skola stärkts genom forskarskolan CUL och arbetet inom ULF i Västnoden. I en intervju blickar hon tillbaka på viktiga framsteg, delar med sig av sina erfarenheter och reflekterar över framtiden för praktiknära forskning i samverkan.
Att CUL och ULF har vävts samman och utvecklats tillsammans
är något jag är särskilt stolt över, säger Cecilia Ferm Almqvist.
Foto: Johan Wingborg
När du ser tillbaka på din tid som vetenskaplig ledare för CULF – vilka förändringar eller framsteg är du särskilt stolt över?
Jag är stolt över att vi har skapat ett språk och en kultur som utgår från och värdesätter olika personers erfarenheter och kompetenser. Samverkan bygger på ömsesidig nyfikenhet och respekt, och det har präglat arbetet i CULF – i råd, grupper och olika samverkansforum. Det har varit en viktig förutsättning för att skapa aktiviteter som i förlängningen stärker skolans vetenskapliga grund.
Några exempel som jag är särskilt stolt över är att Mötesplats CUL har utvecklats till en verklig mötesplats mellan akademi och skola, med doktorandernas arbete i centrum. Vi har också gjort kursen i praktiknära skolforskning obligatorisk och skapat flera mötesplatser där lärare, skolledare och forskare kan mötas kring praktiknära forskning. Forskningscirklar, följeforskning och satsningar på hållbar spridning är några exempel.
En röd tråd i CULF:s arbete är att bygga broar mellan akademi och skola. Hur tycker du att samarbetet mellan forskare och skolverksamhet har utvecklats under dina år som vetenskaplig ledare?
Förutom den öppna och respektfulla kultur som präglat de formella organen inom CULF har vi skapat många mötesplatser där forskare, lärare och skolledare kunnat mötas. Genom workshops, nätverk, kommunikationskanaler och olika former av stöd har nya kontakter och samarbeten vuxit fram. Mycket viktigt arbete har också skett i de mindre operativa grupper som träffats regelbundet och aktivt sökt upp relevanta personer och initiativ från både akademi och skola.
Kommunikation är fortfarande en utmaning, och där finns mer att göra. Samtidigt har vi tagit viktiga steg framåt. I dag känner fler till möjligheten att via CULF webbplats ta kontakt för samverkan, och vi har etablerat ett nyhetsbrev som riktar sig till både akademi och skolverksamhet. Dessutom bidrar alla som är engagerade i CULF till att sprida information i sina egna nätverk.
Att vi numera ställer krav på samverkan i samband med ansökningar om medel har också bidragit till att bygga broar mellan akademi och skola. Ett konkret resultat är att Göteborgs Stads grundskoleförvaltning från och med i år finansierar samverkansdoktorander och har etablerat ett eget ansökningsförfarande för detta.
ULF har blivit en permanent verksamhet och CULF har fortsatt att utveckla samspelet mellan forskarskolan CUL och praktiknära forskning. Vilka möjligheter ser du att detta skapar för framtidens skola?
Jag ser redan exempel på att det utgör ett slags ekosystem där CUL-alumner verkar som lektorer i skolans tjänst, är verksamma i ULF-aktiviteter, och arbetar för samverkansdoktorander. Det tar vi fasta på och arbetar för att CUL-doktorander har tät kontakt med och får input från skolverksamma kontinuerligt, att handledarna är införstådda med vad det innebär att handleda doktorander vars framtid bör innefatta brobygge på ett eller annat sätt, från en eller annan position, att de utvecklar samverkanskompetens, och är redo att arbeta med praktiknära forskning samverkan. Inom ULF är forskarskola för lärare en viktig aktivitet, och där ligger vi redan långt framme med att ha sammanvävt CUL och ULF.
Samverkan bygger på ömsesidig nyfikenhet och respekt – det har varit min ledstjärna.
Vilka utmaningar och möjligheter ser du för CULF de kommande åren?
Möjligheter är förhoppningsvis att arbeta vidare med det vi skapat under de här tre första CULF-åren. Att ta vara på kontakter, stämningar och påbörjade aktiviteter, också på regional och nationell nivå inom ULF; där det finns stora möjligheter att vara med och påverka, att jobba för samverkan ”på riktigt”. Utmaningar är att få in lärarutbildningen och rektorsutbildningen i verksamheten på ett meningsfullt och hållbart sätt. Där har vi tagit små steg, om än i rätt riktning. En annan utmaning är att se till att ULF-medel nationellt och regionalt kommer verksamheten till nytta, och inte äts upp av administrativa aktiviteter. Ytterligare utmaningar är att få fler huvudmän att finansiera samverkansdoktorander, och att få alla inblandade i CUL att hålla sig uppdaterade med vad det innebär att ha och handleda just CUL-doktorander.
Vad kommer du själv att ta med dig från tiden som vetenskaplig ledare för CULF?
Att få leda verksamheten utifrån en övertygelse om att människors kunskaper, erfarenheter och drivkrafter ska tas till vara har varit fantastiskt. Att samtidigt få uppleva att det går att göra skillnad är en erfarenhet jag kommer att bära med mig i framtida uppdrag.
Text: Linda Morgan
Cecilia Ferm Almqvist
Cecilia Ferm Almqvist är professor i pedagogik och musikpedagogik vid Södertörns högskola och har de senaste tre åren varit vetenskaplig ledare för CULF vid Göteborgs universitet. Under hennes ledarskap har arbetet med att stärka samverkan mellan akademi och skola utvecklats genom forskarskolan CUL och ULF-verksamheten. Hennes forskning kretsar kring frågor om demokrati, inkludering, likvärdighet och praktiknära forskning.
Om CULF CULF är en samlad samverkansorganisation som omfattar den universitetsgemensamma forskarskolan CUL, samt regeringsuppdraget ULF, Utveckling, Lärande, Forskning. CULF ska bidra till utveckling av skolans vetenskapliga grund och av pedagogisk yrkesverksamhet samt verka för forskningsanknytning av lärarutbildning.