Resurser för ekologisk etik: Europeiska och kinesiska perspektiv i dialog
Kort beskrivning
Syftet med detta projekt är att utforska tänkandet hos tre intellektuella som har spelat en betydande roll i utvecklingen av en europeisk miljömedvetenhet – Bernard Charbonneau (1910–1996), Hans Jonas (1903–1993) och Erazim Kohák (1933–2020) – men som ofta tenderar att vara ganska förbisedda i samtida diskussioner. I ett andra steg sätts detta europeiska tänkande i dialog med traditionell kinesisk filosofi.
Inom ramen för detta projekt vill jag undersöka både hur filosofiska och religiösa idéer erbjuder väsentliga resurser för utvecklingen av en ekologisk etik i en tid präglad av klimatkris, och hur kunskap om Charbonneu, Jonas och Kohák tänkande är oumbärlig för alla som vill förstå miljörörelsens framväxt i ett europeiskt sammanhang och dess potential för samtida korskulturell dialog.
BAKGRUND OCH SYFTE
Projektet handlar (1) om att belysa relativt outforskade filosofiska författarskap och traditioner av betydelse för miljöetik och ekologi; (2) om att tillvarata deras kritik av miljörörelsen såsom alltför intellektuellt ytlig och i stort behov av förankring i en genomtänkt filosofisk antropologi och etik; och (3) om att finna tillräckligt många likheter mellan tänkare och traditioner för att de ska kunna föras samman i ett fruktbart meningsutbyte, och tillräckligt många skillnader för att en intressant spänning ska uppstå. Det europeiska tänkandet kring dessa frågor står inledningsvis i centrum men utvidgas sedan till att också omfatta dialogen med de kinesiska traditionerna. Även här finner vi en initierad civilisationskritik, både av det egna och av det västerländska samhället. Det kan gälla sådana grundläggande frågor som hur vi förstår vår mänsklighet i förhållande till den övriga naturen, det vill säga en uppfattning om människan – en filosofisk antropologi – som bejakar både vår kontinuitet med resten av naturen och vår särställning som moraliska subjekt. Utforskandet av den mänskliga särarten, som förutsättning för vår frihet och vårt unika moraliska ansvar, är därmed central för projektet. En annan fråga rör religionens inflytande över den ekologiska etiken och dess grundläggande antaganden, både som problem och möjlig resurs. Inte minst eftersom man i Kina traditionellt inte skiljt skarpt mellan religion och filosofi på samma sätt som i den europeiska moderniteten. Det finns ett religiöst rotsystem i mycket ekologiskt tänkande både i Europa och i Kina som är värt att lyfta fram och kritiskt belysa.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Tre kluster av forskningsfrågor har formulerades och utvecklats under projektets gång:
1. Problembeskrivningar: Hur diagnostiseras orsakerna till den ekologiska krisen? Vilken roll spelar den teknologiska utvecklingen? Hur förstås den judisk-kristna traditionen som dominerar den europeiska kulturen, samt de kinesiska religiösa traditionerna, i förhållande till ekologi, som problem och/eller resurs?
2. Filosofisk antropologi: Hur förstås människan i förhållande till den övriga naturen hos respektive tänkare och inom de olika traditionerna? Vilken roll spelar evolutionen i deras syn på förhållandet människa–djur? Hur positionerar de sig i förhållande till frågan om människans särart i natursammanhanget?
3. Ekologisk etik: Hur kan vi möta de ekologiska utmaningarna i vår tid? Har det europeiska tänkandet ett särskilt bidrag? Har det kinesiska tänkandet ett särskilt bidrag? Hur förhåller de sig till varandra? Hur ser etiska hållningar och argument ut? Vad bygger de på? Är de övertygande? Vilken är de politiska institutionernas roll? Civilsamhällets roll? Den enskilda människans roll? Hur skiljer sig synen på detta mellan Europa och Kina.
BETYDELSE OCH RESULTAT
Projektet visar hur europeisk ekologisk etik kan återhämtas och preciseras, och dessutom stärkas genom dialog med kinesiska traditioner, utan att reducera skillnaderna. Betydelsen ligger framförallt i en fördjupad filosofisk antropologi för ekologiskt ansvar, en verktygslåda av dygder/praktiker, kritiska perspektiv på teknologiutveckling, samt etiska och politiska principer för långsiktig hållbarhet. Allt detta adresserar såväl humanistisk kunskapsutveckling som samhällets behov av etisk orientering i klimatkrisen.
Forskningen redovisas konkret genom:
- En monografi på svenska som sammanfattar projektet för en nordisk publik och för offentlig idédebatt.
- En redigerad konferensvolym (Shanghai 2025), med en introduktion som klargör metod och huvudteman och med avslutande synteskapitel.
- Forskningsartiklar i internationella tidskrifter.