Lotte Schack är antropologen som gick över till sociologin. Nu doktorerar hon med en avhandling om den svenska klimatrörelsen, om idéer om rättvisa och ansvar, på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
– Jag fokuserar på unga aktivister och hur de ser på sina positioner i samhället och klimatkrisen, särskilt i relation till deras ålder och den generation de tillhör. Och hur detta formar idéer om rättvisa och ansvar, förklarar Lotte Schack.
Det möjliga och det nödvändiga
Hon är en av fem medarbetare i forskningsprojektet Det möjliga och det nödvändiga, som handlar om visioner för en fossilfri och rättvis framtid. Här har Lotte Schack följt utvecklingen inom klimatrörelsen, i relation till klimatpolitiken. Hon har gjort etnografiskt fältarbete över hela landet, följt aktivistgrupper över en längre period, tagit del i deras aktiviteter och gjort intervjuer med 27 av aktivisterna. Utgångspunkten har hela tiden varit global klimaträttvisa.
– Det handlar om frågan om de som släppt ut mest också är de som ska ta mest ansvar för att fixa det, hitta lösningarna. Och om villkoren för dem som är mest påverkade av klimatförändringarna, säger hon.
Orättvisa mellan generationerna
Hur klimataktivister i Sverige förhåller sig till den orättvisa som finns mellan generationerna har hon också studerat.
– Ja, på senare år har man börjat prata om generationsrättvisa. För barn och ungdomar kommer ju leva med konsekvenserna, men de har släppt ut minst. Detta tittar jag också på in min avhandling.
Målen med avhandlingen är flera.
– I stort vill jag nyansera synen på vad klimatkrisen är, försöka hjälpa till att förstå dess konsekvenser och hur man kan tänka kring lösningar, förklarar hon.
Aurora-målet
Lotte Schack har även studerat det så kallade Aurora-målet, en grupp unga aktivister som vill stämma regeringen för bristande klimathandling. Hon har följt fallet och skrivit en vetenskaplig artikel om det.
– Där diskuterar jag vårt sätt att tänka om rättvisa i det svenska samhället och på vilket sätt samhället inte riktigt kan hantera frågan om klimaträttvisa. Jag vill gärna vara med och tänka på vad rättvisa är och hur man kan få igenom det och vad det kräver, säger Lotte Schack.
Avhandlingen på väg till tryck
Lotte Schack har varit doktorand i snart fem år. När intervjun görs läser hon korrektur på avhandlingen som ska skickas till tryck veckan därpå.
Och hon är väldigt glad att över att få doktorera. Att hon själv sökte till forskarutbildning har flera orsaker. I hemlandet Danmark hade hon pluggat antropologi. I sin master följde hon en antikapitalistisk rörelse i Berlin och blev intresserad av sociala rörelser och vilken roll de spelar inom social förändring.
– Jag hade varit lite osäker på vad jag ville med min utbildning. Men hade känt mig dragen till forskning eftersom jag dels jobbat som undervisningsassistent och tyckte det var kul att undervisa, dels tyckte det var kul att gräva ner mig i ett bestämt ämne. Och så tyckte jag det var väldigt roligt att göra fältarbete och få prata med alla möjliga människor och försöka förstå vad de säger om samhället, säger Lotte Schack.
"En jätterelevant institution"
Innan hon sökte tjänsten kollade hon upp olika institutioner, i Danmark och västra Sverige. Hon läste också in sig på vad som händer här på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
– Både för projektet och för mina intressen kändes detta som en jätterelevant institution, säger hon. Och projektet handlar om klimatkrisen, den största krisen i vår tid – så det känns meningsfullt att forska om detta.
Bra att vara nyfiken och ha tålamod
Hennes tips till blivande doktorander är att vissa saker, som är väldigt positiva med att doktorera, också kan vara det som blir till svårigheter, som att man har stor självständighet och själv kan bestämma över sin arbetstid.
– Mig har det hjälpt att vara en del av ett större forskningsprojekt. Jag har haft väldigt mycket kontakt med min handledare och kunnat be om råd. Det har också hjälpt att jag varit engagerad i doktorandkollektivet. Särskilt i början vände jag mig mycket till dem med frågor Hur ska man tänka kring det här? Vad gör ni när ni ska strukturera detta? Osv, säger Lotte Schack.
Det är bra att vara nyfiken och ha tålamod också, menar hon.
– I början kände jag att jag måste producera eller komma på något genialt så fort som möjligt. Men det som har varit det bästa med att doktorera har varit att kunna utforska ämnena, vara nyfiken på dem och att det är något som får ta den tid det tar.
Roligt att undervisa
Lotte Schack tycker det är roligt att undervisa, något som också ingår i doktorandutbildningen.
– Jag har undervisat i allt möjligt och det har varit en rolig utmaning. Man tar ju själv till sig ny kunskap, säger hon och berättar att hon undervisar i sociologi, vetenskapsteori, metod och sociala rörelser.
– För att komma in i sociologin hjälpte det mycket att undervisa i det, för studenter på kandidatnivå. Jag fick en idé om sociologins kanon på det sättet, säger Lotte Schack.
Något som är väldigt bra i en forskarutbildning, menar hon, är de obligatoriska kurserna i klassisk och samtida sociologisk teori.
– Samtidigt som det är mycket på en forskarutbildning som man ska göra själv så finns det de här gemensamma kurserna som kan hjälpa en, avslutar Lotte Schack.
Text: Elisabeth Walther Lindqvist
