När Frode Slinde tillträdde som prefekt vid IKI hade han med sig erfarenheter från flera olika roller inom akademin.
– Jag började som prefekt på IKI den 1 juli 2018. Innan dess arbetade jag som universitetslektor i klinisk näringslära vid Sahlgrenska akademin, där jag också var studierektor för dietistprogrammet och ett magisterprogram i klinisk nutrition. Jag har alltså en bakgrund inom både utbildning, forskning och akademiskt ledarskap, även om tyngdpunkten mellan dessa delar har varierat genom åren.
Intresset för undernäring tog form under studietiden och blev så småningom utgångspunkten för Frodes doktorsavhandling.
– Mitt intresse för undernäring väcktes redan under grundutbildningen. I mitt examensarbete utvärderade jag olika metoder för att upptäcka undernäring hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det ena ledde till det andra och 2004 disputerade jag på en avhandling om undernäring hos just den patientgruppen.
Det tidiga arbetet väckte också nya frågor. För att förstå undernäring behövde han så småningom vidga perspektivet bortom själva matintaget.
– Efter hand som jag lärde mig mer insåg jag också hur komplex problematiken är. Det räcker sällan med att bara studera vad människor äter för att förstå deras näringsstatus. Man behöver också förstå kroppssammansättning, energiförbrukning, fysisk aktivitet och en rad andra faktorer. Det gjorde att forskningen successivt breddades, både när det gäller frågeställningar och de professioner som involverades.
Från mätmedtoder till samhällsstrukturer
Forskningsintresset har tagit flera riktningar genom åren men med en gemensam utgångspunkt.
– Den röda tråden har varit kost och undernäring, men perspektiven har förändrats och breddats ganska mycket över tid.
– I min tidigare forskning har jag bland annat arbetat mycket med metoder för att mäta kroppssammansättning, exempelvis bioimpedans och DXA, liksom olika metoder för att mäta fysisk aktivitet och energiförbrukning. Det är områden där jag känner igen mycket av den forskning som flera kollegor bedriver här på IKI.
Ett av de forskningsprojekt som Frode särskilt minns visar hur viktigt det är att ha god kunskap om de metoder som används.
– En studie som jag fortfarande tycker är särskilt rolig handlade om hur måltider påverkar mätningar av kroppssammansättning med bioimpedans. Vi lät försökspersoner äta tre identiska måltider under ett dygn och gjorde upprepade mätningar. Det visade sig att den beräknade kroppsfettprocenten kunde variera påtagligt under dagen, beroende på när mätningen gjordes. Ett ganska tydligt exempel på att man behöver förstå sina mätmetoder innan man drar alltför långtgående slutsatser!
Med nya frågeställningar följde också samarbeten med forskare från andra professioner.
– Efter hand utvecklades forskningen också till ett multidisciplinärt samarbete med bland andra fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, läkare och sjuksköterskor.
Ett perspektiv som fått allt större utrymme är betydelsen av de förutsättningar som omger individen. Det har fört forskningen närmare frågor om välfärdens organisation och ansvar.
– En insikt som vuxit sig allt starkare är att faktorer utanför individens egen kontroll ibland kan ha större betydelse för hälsan än det individen själv kan påverka. Därför har mitt forskningsintresse alltmer förskjutits mot samhällets möjligheter att förebygga undernäring. Det kan exempelvis handla om biståndshandläggarens roll, hur kommuner organiserar och styr hemtjänsten och hur systemen för matleveranser till äldre är utformade.
Mötet med forskare från Förvaltningshögskolan blev ett tillfälle att närma sig välbekanta frågor från ett annat håll.
– Ett exempel på hur värdefullt det kan vara att möta andra vetenskapliga perspektiv är ett bokkapitel som jag skrev tillsammans med två forskare från Förvaltningshögskolan om de politiska styrsystemen bakom den offentliga måltiden. Det var ett samarbete som gav mig nya perspektiv på frågor jag hade arbetat med under lång tid.
När forskningen möter människors vardag
För Frode handlar forskningens betydelse inte enbart om att öka kunskapen. Den handlar också om vilka möjligheter människor faktiskt har att omsätta kunskap om kost och hälsa i sin vardag.
– I grunden hoppas jag förstås att forskningen kan bidra till bättre förutsättningar för människor att få den mat och nutrition de behöver. Vi lägger ofta stort fokus på individens ansvar för sin hälsa, men för många människor är möjligheterna att påverka den egna situationen begränsade.
– Det gäller inte minst äldre personer som är beroende av samhällets stöd för sina måltider. Om vi bättre förstår hur organisation, ekonomiska styrsystem och politiska beslut påverkar den enskildes vardag kan vi förhoppningsvis också bidra till att förebygga undernäring.
Enligt Frode finns det fortfarande outnyttjade möjligheter att knyta samman forskning och utbildning med den offentliga måltidsverksamhetens behov och utmaningar.
– Jag ser också en tydlig koppling till vårt Kost- och ledarskapsprogram. Frågor om hur offentliga måltider organiseras, leds och styrs ligger ju väldigt nära programmets innehåll. Här finns en potential som vi ännu inte riktigt har lyckats ta vara på. Det är lite synd, eftersom jag tror att det finns mycket att vinna på att förena forskning, utbildning och samverkan med den offentliga måltidsverksamheten. Samtidigt är det väl också ett exempel på hur svårt det kan vara att hinna med allt man skulle vilja inom akademin.
Aktuella forskningsprojekt
Frågorna om hur offentliga verksamheter fungerar har fortsatt att vara en viktig del.
– Under min tid på IKI har jag framför allt arbetat med forskningsansökningar som rör samhällets möjligheter att förebygga undernäring, med särskilt fokus på äldreomsorgens organisation och styrning.
Parallellt finns också ett projekt med en annan medicinsk inriktning.
– Just nu är jag också involverad i ett projekt som undersöker kostens betydelse för utvecklingen av polyper i tjocktarmen. Det är lite av ett sidospår i förhållande till min tidigare forskning, men fortfarande med kostens betydelse för hälsan i centrum.
Att förena forskning med akademiskt ledarskap
Att kombinera uppdraget som prefekt med egen forskning präglar hur forsknings-vardagen ser ut.
– Det är nog svårt att tala om en vanlig forskningsdag i mitt fall. Forskningen behöver samsas med uppdraget som prefekt, och jag delar många kollegors erfarenhet av hur svårt det kan vara att hitta sammanhängande tid för koncentrerat forskningsarbete. Det är lätt att andra, mer omedelbara frågor tar över.
Ett sätt att hålla kontakten med forskningen är genom olika akademiska uppdrag, inte minst i samband med disputationer.
– Samtidigt försöker jag hålla kontakten med forskningen på olika sätt. Sedan jag började på IKI har jag medverkat i bedömningen av 18 disputationer, som opponent eller ledamot i betygsnämnd. Det är uppdrag som jag verkligen uppskattar. Att få sätta sig in i andra forskares arbeten, diskutera vetenskapliga frågeställningar och ta del av olika metodologiska angreppssätt är både lärorikt och kompetensutvecklande. Det ger också en nyttig påminnelse om hur många olika sätt det finns att bedriva god forskning.
Nyfikenheten som drivkraft
Det är inte alltid de förväntade resultaten som visar sig vara de mest intressanta. För Frode ligger en del av forskningens lockelse i att nya insikter kan förändra själva utgångspunkten för en undersökning.
– Det som kanske fascinerar mig mest är hur ens förståelse av ett forskningsproblem förändras över tid. Det som från början framstår som en ganska avgränsad fråga visar sig ofta vara betydligt mer komplext.
– Jag har också alltid uppskattat den nyfikenhetsdrivna forskningen, där man ibland undersöker frågor som kanske inte är helt självklara. Ett exempel är en studie där vi undersökte om klassisk musik kunde påverka vilometabolismen. Vi jämförde tystnad med lugn respektive mer stressande klassisk musik, men kunde inte påvisa någon skillnad i energiförbrukning. Även det är ju ett forskningsresultat, och kanske en påminnelse om att det inte alltid blir som man tror! Studien publicerades dessutom i en tidskrift som hette Journal of Negative Results in BioMedicine, vilket jag fortfarande tycker är ett ganska sympatiskt namn på en vetenskaplig tidskrift.
En annan källa till inspiration har varit möjligheten att pröva nya angreppssätt och ta del av kunskap från andra ämnesområden.
– För min del har det också varit spännande att gå från att studera individens fysiologi och näringsstatus till att försöka förstå hur samhällets organisation påverkar människors möjligheter till en bra kost. Jag tycker om att röra mig mellan olika perspektiv och har lärt mig hur mycket man kan vinna på att samarbeta över professions- och ämnesgränser.
Utmaningen att skapa utrymme för fördjupning
Skillnaden mellan forskningens långsiktiga processer och ledningsuppdragets mer omedelbara uppgifter är något han återkommer till.
– Den största utmaningen just nu är nog att skapa tid och utrymme för forskningen. Ett prefektuppdrag innebär många frågor som kräver uppmärksamhet här och nu, medan forskning ofta kräver precis motsatsen – tid för eftertanke, koncentration och långsiktighet.
– En annan utmaning är att forskning om organisation och samhällsstrukturer sällan leder till enkla svar. Det är många faktorer som samverkar, och steget från forskningsresultat till faktisk förändring i verksamheter kan vara långt. Samtidigt är det just den komplexiteten som gör frågorna intressanta.
Många perspektiv under samma tak
Från fysiologiska mätningar till frågor om politiska beslut har forskningen tagit vägar som inte alltid varit möjliga att förutse. Det är en bredd som Frode också känner igen i den institution han leder.
– När jag ser tillbaka på min forskning inser jag att jag nog har varit ganska nyfiken på många olika saker genom åren. Det har tagit mig från mätningar av kroppsfett och energiförbrukning till frågor om kommunala styrsystem och politiska beslut. Kanske inte den mest spikraka forskarkarriären, men det har varit både roligt och lärorikt. Och en av de saker jag uppskattar med IKI är just att så många av de här olika perspektiven finns samlade under samma tak.
