Den 29 maj 2026 försvarade hon sin avhandling In Search of Identity, Mission and Meaning – A Study of HR Practitioners in Sweden, där hon undersöker hur HR-yrket har utvecklats i Sverige i spåren av HR-transformation, HR business partner-modellen och nya sätt att organisera HR-arbetet.
– Genom åren har jag stött på många olika uppfattningar om vad HR ska vara och göra. Samtidigt har jag själv varit med och sett hur internationella idéer och modeller påverkat både HR-funktioner och yrkesroller. Jag blev nyfiken på hur HR-professionella själva upplevt och hanterat den utvecklingen, säger Agneta Häll.
Från praktiker till forskare
Agneta kommer inte från akademin. Hennes bakgrund finns i arbetslivet där hon under många år arbetat i olika HR-roller, men också som chef utanför HR-funktionen.
Det gav henne en unik utgångspunkt när hon började forska.
Hon hade själv upplevt hur HR fokus gradvis förflyttats från medarbetare till chefer och arbetsgivare. Hon hade sett hur ansvar för personalfrågor delegerats till linjechefer och hur nya modeller förändrat både arbetssätt och förväntningar på HR.
Samtidigt upplevde hon att det saknades forskning om hur HR-professionella själva påverkades av förändringarna.
– Det har funnits mycket forskning om HR-modeller och organisationer, men betydligt mindre om hur HR-professionella upplevt sin egen situation och de spänningar som uppstår i vardagen, säger hon.
Glappet mellan ideal och verklighet
Ett av avhandlingens mest centrala teman handlar om varför det så ofta uppstår ett glapp mellan HR-modellerna och det faktiska HR-arbetet.
Många svenska organisationer har inspirerats av Human Resource Transformation, en amerikansk modell som bland annat ligger till grund för HR business partner-konceptet. Modellen har haft stort genomslag internationellt och syftar till att göra HR mer strategiskt och affärsnära.
Men Agnetas forskning visar att implementeringen inte varit friktionsfri.
– Modellen är inte utvecklad för en svensk eller skandinavisk arbetskontext. Det har heller inte uppmärksammats särskilt mycket när den införts i svenska organisationer, säger hon.
Hon pekar också på att svenska HR-professionella ofta har en utbildningsbakgrund inom beteende- och samhällsvetenskap, medan modellerna bygger på andra kompetensideal med större fokus på affär, ekonomi och strategiskt ledningsarbete.
Resultatet blir ofta spänningar mellan det som förväntas av HR och de förutsättningar som finns i organisationen.
En stark profession med nya utmaningar
Trots kritiken mot vissa av modellerna ger avhandlingen en positiv bild av HR-professionen i Sverige.
En av Agnetas viktigaste slutsatser är att det finns en stark svensk HR-identitet med djupa historiska rötter och en tydlig förankring i människoperspektivet.
Samtidigt står professionen inför nya utmaningar.
Utmaningen för HR-praktiker är inte att välja mellan olika inriktningar, utan att utveckla förmågan att kombinera dem. Det handlar om att förena yrkeskunskap, verksamhetsförståelse och samarbetsförmåga på ett sätt som stärker både organisationen och HR-yrkets långsiktiga legitimitet.
Hon menar också att framtidens HR behöver utveckla ett ännu närmare samarbete med andra professioner och funktioner för att kunna hantera allt mer komplexa frågor.
Att fortsätta utvecklas
När många väljer att trappa ned arbetslivet valde Agneta en annan väg. Vid 75 års ålder har hon nu disputerat och kan titulera sig doktor.
Själv ser hon inte åldern som det mest intressanta.
– Jag har egentligen inte funderat speciellt mycket på min ålder. Jag har velat fortsätta att utvecklas och få ta tag i nya utmaningar, säger hon.
Vid sidan av forskningen lever hon ett aktivt liv med familj, styrelseuppdrag, miljöengagemang och ett livslångt intresse för hästar och ridning.
Jag kan också tycka att det är roligt att utmana föreställningar om ålder. Vi är ändå rätt många 70-plussare som är aktiva inom olika områden och fortsätter att utvecklas
Blicken framåt
Även efter disputationen fortsätter nyfikenheten att driva henne framåt.
Hon vill bland annat fördjupa förståelsen för hur HR bidrag till organisationer kan synliggöras, vilken betydelse yrkets feminina märkning har haft och vilka frågor HR-professionella faktiskt driver i ledningsgrupper.
Framför allt hoppas hon att forskningen ska bidra till en mer realistisk och hållbar utveckling av HR-yrket.
– Jag hoppas att avhandlingen kan stödja utvecklingen av HR-yrket i Sverige och bidra till en bättre anpassning mellan HR-professionellas ambitioner och det uppdrag man faktiskt har, men också det uppdrag man vill utveckla framåt, säger Agneta Häll.
