Malin Andersson: Havandeskapsförgiftning - en systemsjukdom
Forskningen i Malin Anderssons avhandling visar att havandeskapsförgiftning är en systemsjukdom som påverkar flera viktiga organ. Ökad kunskap om dessa processer kan bidra till bättre övervakning, riskbedömning och långsiktig uppföljning av de kvinnor som drabbas.
MALIN ANDERSSON
Disputation: 6 november 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Organ failure in preeclampsia
Ämnesområde:Anestesi och intensivvård
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Havandeskapsförgiftning (preeclampsi) är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar cirka 3–5 procent av alla gravida kvinnor i Sverige. Sjukdomen kännetecknas av högt blodtryck och påverkan på flera organ hos kvinnan, och kan leda till komplikationer och ökad dödlighet för både kvinnan och barnet.
Sjukdomen uppstår när moderkakan inte fungerar normalt. Vilket leder till att olika stressfaktorer frisätts i moderns blodcirkulation som ger en utbredd påverkan på kroppens organ. Men trots omfattande forskning är de bakomliggande mekanismerna fortfarande inte helt klarlagda.
– Havandeskapsförgiftning har intresserat mig länge på grund av den organpåverkan jag sett och hanterat i min kliniska vardag. Syftet med avhandling var därför att öka kunskapen om hur hjärnan, hjärtat och koagulationssystemet påverkas, säger Malin Andersson, narkosöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset /Östra sjukhuset, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Subtila förändringar kvarstår hos vissa
Avhandlingen bygger på fyra studier, dels har man undersökt biomarkörer som speglar påverkan på nervsystemet. Där analys av blod och ryggmärgsvätska visade att nivåerna av Neurofilament light chain (NfL), en markör för nervskada, var förhöjda hos kvinnorna med havandeskapsförgiftning jämfört med friska gravida kvinnor.
– Resultaten tyder på att hjärnan kan påverkas även när tydliga neurologiska symtom saknas.
I två andra studier undersöktes hjärtfunktionen med hjälp av hjärtultraljud och blodprover. Här fann man att kvinnor med preklampsi hade tecken på belastning på hjärtat, framför allt hjärtats förmåga att slappna av och fyllas med blod mellan hjärtslagen. Hjärtfunktionen hade dock förbättrats hos de flesta ett år efter graviditeten. Men hos vissa kvinnor kvarstod subtila förändringar och en fjärdedel hade fortsatt högblodtryck.
I den fjärde studien undersöktes blodets koagulationsförmåga och blodplättarnas funktion.
– Sammanfattningsvis talar resultaten för att sjukdomen kan orsaka påverkan på hjärnan även utan tydliga symtom, medföra övergående men ibland kvarstående hjärtpåverkan samt ge förändringar i blodets koagulationsförmåga.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Det har varit intressant att först studera sjukdomen i kliniken för att sedan läsa på vad som är publicerat på området och utveckla en forskningsidé och bygga upp en studie praktiskt. Och att sedan gå tillbaka till kliniken med lite mera kunskap och förståelse.
Text: Susanne Lj Westergren