Bild
Projektmedlemmar
Projektmedlemmar från vänster: Jorryt van Bommel, Ann-Christin Randahl, Eva Tarander, Erika Sturk, Marie Nilsberth och Christina Olin-Scheller
Foto: Karin Wenzelberg
Länkstig

Lärare och influencer? Sociala medier som arena för yrkesutövning

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet och Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet

Finansiär
Vetenskapsrådet

Kort beskrivning

Idag använder 8 av 10 högstadieelever och 9 av 10 gymnasieelever material som lärare har lagt upp på sociala medier för sitt skolarbete. Främst handlar det om filmer på YouTube och TikTok som eleverna menar hjälper dem att förstå och repetera ett kunskapsinnehåll. Populära filmer kan ha 100 000 visningar eller mer och är skapade av ett femtontal lärare som de flesta elever känner till. De har blivit en slags skolvärldens influencers. Om dessa lärare handlar projektet ”Lärare och influencer? Sociala medier som arena för yrkesutövning”.

Idag sker lärares undervisning inte bara i det fysiska klassrummet och via digitala lärplattformar, utan lärare riktar sig också till elever på olika digitala arenor som Instagram, TikTok och Youtube. En populär svensk lärarprofil har 300 000 följare på TikTok och i en vanlig gymnasieklass har 24 av 26 elever tagit hjälp av en Youtube-lärare i sitt skolarbete. Den digitala offentligheten kan även leda till att vissa lärare får stort genomslag; de blir en slags skolvärldens influencers. Denna nya form av yrkesutövning gör gränserna för vilka elever som undervisas av vem otydliga och väcker frågor om hur undervisningen genomförs och med vilka resultat. För att utforska vilken funktion yrkesutövning på sociala medier har för elevers lärande samt vilken lärarroll som konstrueras, riktar vi i projektet ljuset mot tre teman: rollen som lärare, rollen som representant för en profession samt rollen som makthavare i ett digitaliserat utbildningslandskap.

Den yrkesutövning som lärare utför på sociala medier kan beskrivas i termer av e-professionalism. Det handlar om de attityder och handlingar som lärare uttrycker och utför på dessa arenor som representanter för sin profession. I en traditionell yrkesroll etableras, genom sådana handlingar och attityder, ett didaktiskt kontrakt mellan en specifik lärare och en specifik elev i fråga om ansvar för elevens kunskapstillväxt och personliga utveckling. Hur kan dessa kontrakt beskrivas och förstås i termer av e-professionalism? Eftersom studier av e-professionalism inom andra välfärdsyrken visar på svårigheter att separera privata och professionella roller på nätet, riktar projektet också blicken mot etiska dilemman och yrkeskårens förtroende.

Projektets teoretiska ramverk utgår från vad det innebär att vara en professionell lärare på nätet, det vill säga vilka delar av lärarens profession som synliggörs och tas i anspråk, exempelvis lärares autonomi, legitimering, kunskapsbas och yrkesetik. Samtida föreställningar om läraryrket bygger på två olika logiker – professionellt ansvar (tillitsbaserad) respektive redovisningsskyldighet (accountability). Utifrån perspektivet e-professionalism kan ytterligare en logik förväntas framträda, nämligen en marknadsstyrd logik. Det empiriska materialet samlas in i tre delstudier som bygger på varandra: 1) en enkätstudie vars syfte är att ge en översiktlig bild av elevers användningsmönster när de söker sig till lärare på sociala medier. Vi vänder oss till elever på mellanstadiet och uppåt 2) en analys av inlägg som lärare publicerar. Syftet är att synliggöra vilket lärandeinnehåll som erbjuds samt urskilja hur lärarna framställer sig själva och 3) en intervjustudie med lärare om mål, motiv och medel för denna yrkesutövning.

Projektets bidrag är att synliggöra ett aktuellt och växande fält i lärares yrkesutövning som har stor relevans för uppfattningar om lärarrollen och dess yrkesetik i samhälle och skola. Projektet bidrar också med kunskap om vilka elever som söker hjälp via lärare på sociala medier, vad eleverna efterfrågar och vad de erbjuds.