Kulturforskning fyller på Trafikverkets kunskaper

TRAFIKVERKET SKA VERKA för en landskapsanpassad infrastruktur vilket innebär att de behöver ha en helhetssyn på samspelet mellan järnväg, kulturmiljö och landskap, det som kan kallas för järnvägslandskapet. De långa korridorerna med räls bildar en särskild kulturmiljö.

– Järnvägen är en dominant och bärande del av landskapet där den drar fram. Den tillgängliggör miljöer och natur för resenären och ny arkitektur skapas som till exempel järnvägsstationer, säger Henrik Ranby som är professor i kulturvård med bebyggelseantikvarisk inriktning

Han tycker inte att det perspektivet alltid tas med i Trafikverkets verksamhet.

– När järnvägen grävdes ner i en tunnel under Varberg fanns det många analyser över hur detta skulle påverka staden. En barriär skulle försvinna i stadsbilden och miljön skulle förbättras när bullret från tågen tystnade. Men ingenstans nämns det faktum att Varbergs fästning också försvinner ur resenärens blickfång, säger Henrik Ranby.

Det är ironiskt menar han, för samtidigt tittar vi på tv-program om världens vackraste järnvägar.

– Tågen har inte bara funktionen att flytta personer och gods snabbt och säkert från A till B. Den har också en stor betydelse för kulturmiljön från sittplatsen på tåget vilket Trafikverket är ålagda att värna.

FRÅGOR SOM RÖR KULTURMILJÖNS värde är dock eftersatta i myndighetens förvaltning och underhåll. Tillsammans med kollegan Ingegärd Eliasson, som är professor i naturgeografi, har han fått medel för ett tvåårigt forskningsprojekt med målet att utföra en fallstudie på Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm.

– Trafikverket vill gärna undersöka hur underhållet av järnvägen påverkar kulturvärden och hur de negativa konsekvenserna kan minimeras. I dialog med Trafikverket har vi formulerat ett projekt i syfte att stärka deras kompetens i dessa frågor, säger Ingegärd Eliasson.

FORSKARDUON HOPPAS ATT projektet ska ge en ökad kunskap om järnvägslandskapet och hur kopplingen mellan historia, nutid och framtid utgör grunden för förståelsen av kulturmiljön som en hållbar resurs. Detta för att Trafikverket ska kunna nå det uppsatta målet att senast 2030 ha en etablerad förvaltning av samtliga kulturmiljötillgångar.

Ett av målen i projektet är att påbörja utvecklingen av en begreppsmodell för de kulturhistoriska värdena, något som Trafikverket efterfrågat.

– Begreppsmodellen blir en sorts ordlista som är tänkt att stötta Trafikverkets kulturvårdande insatser. Att sätta lämpliga namn på företeelser är en del av att uppmärksamma och synliggöra dem. I dag haltar vokabulären och är ibland lite väl vag, säger Henrik Ranby.

Henrik Ranbys första insats i forskningsprojektet blev att vända sig till litteraturen för att undersöka det historiska perspektivet. Järnvägslandskapet längs Västra stambanan är beskrivet ända sedan 1850-talet och framåt, ibland rentav besjunget, menar Henrik Ranby som tagit fram en diger litteraturlista på beskrivningar av järnvägslinjen.

Trafikverket har ett styrdokument som heter Riktlinje landskap där ett viktigt mål är omhänderta ”människors möjligheter till utblickar och upplevelser både från resenärens perspektiv och från boendes och markbrukares perspektiv”.

Bild

– Vi forskare kan fylla på kunskapen hos de som arbetar på myndigheten, men det krävs också resurser för att jobba med frågorna som styrdokumentet handlar om; kunskap, ekonomi och personal. säger Ingegärd Eliasson.

I EN DEL AV FORSKNINGSPROJEKTET har hon djupintervjuat tolv anställda på Trafikverket för att undersöka vilken syn som råder kring frågor om kulturmiljön vid järnvägen i dag och hur det samspelar med vad som framkommit i de historiska källorna.

– Intervjuerna bekräftar att det finns ett behov av att stärka myndighetens arbetssätt kring järnvägslandskapets kulturmiljö. Kunskaperna skiftar från person till person och den expertkunskap som finns når inte ut i den komplexa organisationen, säger Ingegärd Eliasson.

Tillsammans med Henrik Ranbys historiska kulturmiljöanalys kommer intervjuerna bilda grunden för att ta fram begreppsmodellen som kan användas i Trafikverkets underhållsplaner. Det är där både myndigheten och forskarna ser att behovet av stöd i kulturmiljöfrågan är som störst. Men förhoppningen är att synsättet kan sprida sig till alla delar av myndigheten.

– Genom att etablera vissa viktiga kulturmiljöbegrepp så vill vi bidra till en bra kommunikation mellan de som ska jobba med de här frågorna på Trafikverket, säger Henrik Ranby.

Text: Olof Lönnehed