Länkstig

Kjell Vowles försöker förstå motståndet i klimatfrågan

Varför har vi så svårt att agera för klimatet trots det vi vet om konsekvenserna? Det är en fråga som länge engagerat forskaren Kjell Vowles. I sin forskning hittar han en del av förklaringen, som verkar handla om ideologi, makt och vår nationella självbild.

Bild
Kjell Vowles
Kjell Vowles är postdoktor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
Foto: Amanda Sundberg

– Kunskapen om klimatförändringarna har funnits under lång tid. De första varningarna om fossilindustrin började komma redan på 60-talet och politiker har talat om att vi behöver göra något åt utvecklingen ända sedan 90-talet. Det är alltså cirka 35 år sedan, och ändå ser vi bara utsläppen gå upp på global nivå, säger han.

Intresset för klimatfrågan har funnits med länge. Innan Kjell Vowles blev forskare jobbade han som journalist i tio år och bevakade miljö- och klimatfrågor. Under den tiden intervjuade han många forskare på området. 

År 2019 började han själv att doktorera, då med en avhandling om klimatförnekelse och motstånd mot klimatpolitik, ett tema som engagerat honom sen dess. Idag arbetar Kjell Vowles inom flera forskningsprojekt som undersöker vad som påverkar hur människor tänker och agerar i klimatfrågan. 

– Min forskning är, som all forskning, en del av ett större pussel. Jag brukar tänka att forskare arbetar med en form av triangulering. Att vi försöker undersöka saker på så många sätt som möjligt för att komma fram till en bättre förståelse, säger han.

Budskap från fossilindustrin går igen

I sin nuvarande forskning undersöker Kjell Vowles bland annat hur man talar och tänker kring elsystemet och energiomställning, samt hur göteborgarnas inställning till klimatåtgärder påverkas av deras eventuella utsatthet för klimatrisker.

I ett annat projekt försöker han tillsammans med andra forskare förstå hur budskap och argument kring klimatförnekelse formas och sprids i det digitala medielandskapet, och vilka som ligger bakom. 

– Det är ett ganska stort projekt där vi använt digitala metoder för att titta på sociala medier, men även försökt förstå mekanismerna bakom förnekelse på ett teoretiskt och historiskt sätt. I det projektet har jag tittat mycket på högerradikala medier och hur klimatfrågan formas av dem.

Enligt Kjell Vowles finns det aktörer som har intresse av att sprida klimatförnekande budskap. Tidigare forskning har visat att fossilindustrin i USA intensifierade spridningen av förnekelse och tvivel kring klimatforskningen under 90-talet. Det resulterade i att frågan delades politiskt mellan republikaner och demokrater. Innan dess fanns inte samma politiska polarisering i frågan. 

Man ska komma ihåg att den globala fossilindustrin är en av de mäktigaste och rikaste industrier som finns i världen. 

– Man ska komma ihåg att den globala fossilindustrin är en av de mäktigaste och rikaste industrier som finns i världen. Många av de budskap och argument som har formulerats av dem dyker också upp i en svensk kontext.

Under lång tid fanns inte heller någon riktig ideologisk skiljelinje i Sverige. Men det började förändras, särskilt i takt med att Sverigedemokraterna växte som parti, och den radikala högernationalismen fick ökat inflytande. Särskilt under de senaste 15 åren har vi sett en ökad polarisering i frågan.

Det är möjligt att intresset för klimatfrågan håller på att öka igen och vi vet historiskt att det gått i vågor. När det blir ett ökat tryck i frågan växer också motståndet som en motreaktion.

Föreställningar kopplade till nostalgi

I sin forskning ser Kjell Vowles också hur motståndet mot klimatanpassning påverkas av vår nationella självbild. 

– Sveriges modernisering och industrialisering under efterkrigstiden var på många sätt väldigt framgångsrik. Det var då en välfärdsnation skapades. Samtidigt var det ett samhällsbygge som krävde exploatering av såväl människor som natur, och som starkt bidrog till den klimatkris som vi nu måste hantera på ett eller annat sätt.

Enligt honom är det vanligt att den radikala högernationalismen lyfter fram en nostalgisk bild av ett Sverige som gått förlorat. Speciellt ser man tillbaka på 50- och 60-talen, som man föreställer sig var en slags gyllene guldålder.

Man ser tillbaka på ett samhälle som var homogent, patriarkalt och motordrivet och tänker att det var ett enklare liv.

– Man ser tillbaka på ett samhälle som var homogent, patriarkalt och motordrivet och tänker att det var ett enklare liv. Då behövde man inte bekymra sig för att klimatfrågan skulle komma och förstöra allting. 

I framtiden vill han gärna gräva ännu djupare i den nationella självbilden. Särskilt intresserad är han av skogsindustrin och hur våra naturresurser ses som en essentiell del av nationen. 

– Skogen är en tydlig konfliktyta i svensk klimatpolitik. Om den ska användas för att ersätta fossila bränslen eller om den ska få stå kvar och binda koldioxid och bevara biologisk mångfald. Det skulle vara spännande att forska mer kring, säger han.

Mer om forskningen

Kjell Vowles arbetar just nu inom tre forskningsprojekt:

I stormens öga. Klimatanpassning i tider av ökande polarisering och desinformation.

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur arbetet med klimatanpassning påverkas av klimatdebattens tilltagande polarisering. De två forskningsfrågorna är: (1) Vilka är de svenska aktörerna som sprider klimatförnekelse, vilka diskurser använder de sig av, och vilket genomslag har de i mediedebatten?; (2) Hur påverkas det lokala arbetet med klimatanpassning av att aktörer motsätter sig klimatkunskap? 

Den svenska elen: Kunskap och kommunikation mellan beredskap, nationalism och informationskris

Projektet undersöker hur nationalistiska föreställningar påverkar narrativ kring elomställning och utbyggnad. Dels handlar det om hur man talat om elen historiskt, och dels hur den digitala utvecklingen påverkar hur vi sprider och talar om de här frågorna idag. Projektet inkluderar också intervjustudier på platser där det finns konflikter mellan lokala och nationalistiska behov.

(O)kända risker: Göteborgarnas inställning till klimatanpassning

Projektet använder sig av en enkätundersökning för att studera invånarnas inställning till åtgärder för klimatanpassning och minskade utsläpp. Syftet är att se om inställningen till klimatanpassning påverkas av utsatthet för risk, kopplat till exempelvis bostad, arbete, eller socio-ekonomiska förhållanden.