Jozefina Dzanan: När mutationer samverkar förändras tumörens beteende
Varför beter sig tumörer med samma huvudmutation så olika? Jozefina Dzanan undersöker hur flera genetiska förändringar tillsammans påverkar cancercellers tillväxt, ämnesomsättning och reaktion på behandling. Målet är kunskap som kan leda till mer träffsäkra behandlingar.
JOZEFINA DZANAN
Disputation: 19 december 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Exploring the role of co-driver mutations in cancer: Implications for precision medicine
Ämnesområde: Kirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
De flesta tumörer innehåller flera mutationer – förändringar i arvsmassan – som påverkar varandra och styr hur cancern utvecklas. Det kan förklara varför tumörer som har samma drivande mutation kan svara helt olika på behandling.
Cancer uppstår när cellernas kontrollsystem slutar fungera, ofta på grund av skadliga mutationer i viktiga gener. Tidigare forskning och dagens cancerterapier har huvudsakligen fokuserat på att slå mot enskilda mutationer. Men de flesta tumörer har flera förändringar som samverkar på sätt som ännu inte är kartlagda.
– I min avhandling undersöker jag hur de oftast muterade generna, så som KRAS, BRAF, KEAP1 och p53, kan samverka och forma tumörens tillväxt, spridning och svar på behandling, säger Jozefina Dzanan, doktorand i medicinsk vetenskap inom ämnesområdet kirurgi på Institutionen för kliniska vetenskaper.
Precisionsmedicin över diagnosgränser
Hennes forskning bygger på ett translationellt arbetssätt inom precisionsmedicin. Det innebär att hon kombinerar flera typer av material: genetiskt modifierade musmodeller, cellförsök i laboratoriet, tumörer som tagits från patienter och analyser av stora datamaterial från cancerpatienter.
Arbetet fokuserar främst på lungcancer, kompletterat med studier av sköldkörtelcancer och melanom.
– Mina studier visar att en tumörs beteende och behandlingssvar inte kan förklaras av en enda mutation. Samverkande mutationer, och faktorer som biologiskt åldrande, påverkar starkt hur cancern växer och vilka behandlingar den svarar på. Resultaten visar att hela den genetiska kontexten måste vägas in när behandling väljs. Det kan också hjälpa till att hitta patienter som kan ha nytta av nya behandlingar som riktar in sig på till exempel cancercellers ämnesomsättning.
Drivkraften i det komplexa
Vad har varit roligast, mest givande och mest utmanande i doktorandprojektet?
– Det har varit väldigt givande att arbeta i gränslandet mellan genetik, ämnesomsättning och precisionsmedicin, och att se hur komplexa biologiska mekanismer kan översättas till idéer som kan förbättra framtidens cancerbehandlingar, säger Jozefina Dzanan och fortsätter:
– Att utforska dessa samband har varit både inspirerande och krävande. Särskilt när experiment inte gått som planerat eller när djurstudier krävt lång tid. Processen har stärkt min vetenskapliga nyfikenhet och uthållighet. Det har gett mig en djup förståelse för hur viktigt samarbete är i forskning.
Text: Jakob Lundberg