Journalistikprofessor Jesper Strömbäck varnar för att blanda ihop åsikter och fakta

Bild

Med en bakgrund som både politiskt aktiv och journalist vet Jesper Strömbäck att politik och medier har stor ömsesidig påverkan på varandra.

– Det och att demokratin påverkas av samspelet mellan politik, medier och medborgare fick mig att vilja forska om de här frågorna, säger han.

Just nu bedriver han tre forskningsprojekt. Ett handlar om hur konspirationsteorier sprids digitalt och hur människors medieanvändning samspelar med konspiratoriskt tänkande. Ett annat handlar om män som hatar kvinnor online. Projektet handlar om hur misogyni uttrycks och sprids, framför allt i digitala medier, och hur misogyni påverkar och påverkas av människors medieanvändning.

I det tredje projektet ska Jesper Strömbäck ta reda på hur det förändrade medielandskapet bidrar till demokratins globala försvagning och vilka konsekvenser det får för nyhetsmedierna och journalistiken.

– Jag undersöker bland annat hur journalister anser att man bör hantera situationer där politiker sprider falsk eller missvisande information digitalt och via sociala medier, säger han.

Skiljer på åsikter och fakta

Enligt Jesper Strömbäck har det blivit både lättare och svårare för väljare att få tillgång till korrekt information under valrörelser. Å ena sidan finns mer kvalificerad information tillgänglig än någonsin tidigare, vilket gör det enklare för den som vill söka tillförlitlig information. Å andra sidan har mängden falsk och missvisande information aldrig varit större.

– Valkampanjerna har i allt större utsträckning flyttat till digitala och sociala medier. Det har lett till en alltmer splittrad och fragmenterad valrörelse. Beroende på vilka medier människor använder möter de olika verklighetsbeskrivningar, frågor och politiska perspektiv, och risken är stor att människor exponeras för och påverkas av felaktig information, säger Jesper Strömbäck.

Inför det svenska valet i september anser han därför att väljare behöver vara källkritiska och fundera över vilka medier och vilken information de väljer att ta del av och lita på. Han menar att många människor hellre tar till sig information som bekräftar de egna uppfattningarna än information som faktiskt är korrekt och lyfter fram att det är skillnad mellan åsikter och fakta. 

– Det har sagts att var och en har rätt till sina egna åsikter, men inte sina egna fakta. Väljare som vill få korrekt information bör därför vara försiktiga med att förlita sig på aktörer, exempelvis politiker och alternativa medier, som drivs av politiska agendor. I stället bör de förlita sig på etablerade nyhetsmedier, forskare och andra aktörer vars uppdrag är att beskriva verkligheten utifrån evidens och faktabaserad kunskap. Källkritik behöver i den meningen balanseras med källtillit.

Medierna har stort inflytande

Jesper Strömbäck säger att medierna har stort inflytande över både vilka ämnen människor uppfattar som viktiga och hur människor tolkar olika händelser, samhällsproblem och politiker. Enligt honom är det, lite förenklat, två faktorer som främst avgör vilka politiska frågor som får störst uppmärksamhet i medierna inför valet.

– För det första handlar det om vilka frågor de stora partierna driver. De har stort inflytande över vad valrörelsen kommer att kretsa kring och vad medierna uppmärksammar. För det andra handlar det om vad som händer i samhället och omvärlden. Vid större händelser måste både politiker och nyhetsmedier förhålla sig till det som sker.

Högt rankad inom sitt ämne

Nyligen publicerade företaget Research.com sin senaste ranking över världens och Sveriges främsta forskare inom samhällsvetenskap och humaniora. Rankningarna baseras huvudsakligen på bibliometriska mått, framför allt antal publikationer och citeringar. I årets ranking avancerade Jesper Strömbäck från plats 1050 till 881 i världen och från plats 12 till 7 i Sverige.

Han säger att han är lite kluven till den här typen av rankingar.

– Det är självfallet väldigt roligt att bli högt rankad, men samtidigt ger rankingar aldrig hela bilden av vilka forskare som är duktiga och framgångsrika. Man kan vara framgångsrik på olika sätt. Det finns många som jag anser är skickligare forskare än jag men som inte är lika produktiva och citeras lika mycket.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att få möjlighet att fördjupa mig och försöka förstå viktiga samhällsfenomen och att få arbeta med så många fantastiska kollegor, både på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och internationellt, säger Jesper Strömbäck.

Text: Anna-Karin Lundell