Omslagsillustration: en AI-genererad illustration som föreställer en bild på människokroppen med extra fokus på hjärta, lungor och njurar, vilka alla är viktiga delar av min avhandling. / AI och Johanna Wijk
Forskningen i Johanna Wijks avhandling identifierar vilka riskfaktorer som finns för akut njursvikt, dels före och under, dels tidigt efter lungtransplantation. Resultaten understryker också vikten av att skydda njurfunktionen i samband med hjärtoperation med hjärtlungmaskin och optimera flödet på hjärtlungmaskinen.
Image
Johanna Wijk, överläkare inom thoraxanestesi och intensivvård, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Akut njursvikt är en vanlig och allvarlig komplikation efter större hjärt- och lungkirurgi. Det kan leda till längre vårdtider, ökad risk för komplikationer och ibland bestående försämring av njurfunktionen. Trots att risken för njursvikt är välkänt är de bakomliggande mekanismerna fortfarande inte helt klarlagda.
Så de övergripande syftena med avhandlingen var att undersöka om njurskador kan förebyggas eller minskas genom att optimera blodflödet i hjärt-lungmaskinen och studera riskfaktorer för njursvikt i samband med lungtransplantation.
– Jag ville kartlägga förekomsten av njursvikt efter lungtransplantation och identifiera riskfaktorer för dess utveckling i en nationell patientgrupp, samt undersöka hur olika former av mekaniskt cirkulationsstöd påverkar patienternas postoperativa resultat, säger Johanna Wijk, överläkare inom Thoraxanestesi och intensivvård, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Vikten av att skydda njurfunktionen under operation
I den första studien utvärderades effekten av att höja blodflödet på hjärtlungmaskinen för att se om det kunde förbättra syresättningen i njurarna och minska risken för njursvikt i samband med hjärtoperation.
– Resultaten i den studien tyder på att högre flöde på hjärtlungmaskin kan vara fördelaktigt för njuren. Vi såg en lägre utsöndring av njurskademarkörer, en förhöjd glomerulär filtrationsförmåga men kunde inte se en minskad förekomst av klinisk njursvikt.
Från avhandlingen: Effekter av högt flöde på hjärtlungmaskin (CPB): Minskad utsöndring av njurskademarkören NAG (N-acetyl-β-D-glucoseaminidase) och högre glomerulär filtrationshastighet (GFR) jämfört med standardflöde.
I den andra studien undersökte vi förekomsten av njursvikt i samband med lungtransplantationer i Sverige under 2011–2020.
– Där identifierade vi vilka riskfaktorer som fanns före, under och tidigt efter operationen. Vi utforskade även om användningen av mekaniskt cirkulatoriskt stöd, hjärtlungmaskin eller ECMO (Extracorporeal membarne oxygenator) under operationen ledde till ökad risk för njursvikt och andra postoperativa komplikationer.
Här fann man att njursvikt förekom hos 42 procent av patienterna, och att risken var större för de patienter som behövde mekaniskt cirkulatoriskt stöd i samband med operationen.
– Vidare forskning med större studier behövs för att bekräfta våra resultat med högre blodflöde på hjärtlungmaskin och fler studier på lungtransplanterade patienter för att bättre kunna förebygga risken för njursvikt.
Hur har du upplevt doktorandprojektet? – Det har varit roligt och givande att hålla på med klinisk forskning som kan ha direkt betydelse för patienterna som genomgår hjärtkirurgi och lungtransplantation, och få bidra med en pusselbit, där målet är att göra omhändertagandet och behandlingen av patienterna ännu bättre.