Fredrik Brorson: Bröstrekonstruktion efter cancer – metoder och långtidsresultat
Bröstrekonstruktion efter mastektomi kan minska både fysiska och psykiska konsekvenser av bröstcancer. I sin avhandling jämför Fredrik Brorson olika metoder med fokus på komplikationer, livskvalitet, hälsoekonomi och hur länge implantat håller.
FREDRIK BRORSON
Disputation: 27 februari 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: GoBreast I: A randomized controlled trial in delayed breast reconstruction after cancer
Ämnesområde: Plastikkirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
När hela bröstet tas bort på grund av bröstcancer kan det leda till snedbelastning, praktiska besvär i vardagen och en förändrad kroppsbild som påverkar självkänslan. Återuppbyggnad av bröstet kan bidra till bättre symmetri och göra det lättare att gå vidare efter behandlingen.
– Genom att återskapa en bröstliknande form kan vi åstadkomma bättre jämvikt på bröstkorgen och ofta underlätta den psykologiska återhämtningen, säger Fredrik Brorson, specialist i plastikkirurgi och kirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Fyra metoder jämförs
Avhandlingen omfattar fyra olika sätt att återskapa bröstet efter mastektomi. Det rör sig om lösningar med enbart implantat, kombinationer av implantat och kroppsegen vävnad samt metoder som helt bygger på egen vävnad.
Tre prospektiva randomiserade studier har genomförts, där 191 kvinnor slumpmässigt tilldelats en av två metoder. Urvalet av metoder bestämdes av om de tidigare hade strålbehandlats eller inte.
– Alla metoderna är säkra, men typ och svårighetsgrad av komplikationer skiljer sig åt. Kvinnor som fått strålbehandling behöver mer omfattande kirurgi för att kompensera för strålningens effekter och får därför också en större komplikationsbörda.
Livskvalitet och kostnader
Vid uppföljning flera år efter ingreppet rapporterar kvinnorna i allmänhet bättre livskvalitet än före operationen. Skillnaderna mellan metoderna är små hos icke-strålbehandlade kvinnor, medan användning av kroppsegen vävnad tycks ge störst långsiktig nöjdhet hos strålbehandlade, även om antalet patienter där är begränsat.
– Det går inte att exakt fastställa hur stor del av den upplevda förbättringen som ges av rekonstruktionen jämfört med andra livshändelser. Sannolikt bidrar båda till olika aspekter av förbättringen, säger Fredrik Brorson.
Hälsoekonomiska analyser visar att kroppsegen vävnad är mer kostnadseffektiv än kombinerade metoder hos strålbehandlade kvinnor. Hos dem som inte fått strålbehandling framstår i stället tvåstegsförfarande med expander och implantat som det mer kostnadseffektiva alternativet.
Mer än hälften håller i 20 år
Ett fjärde delarbete följer långtidsresultat hos drygt 600 kvinnor som fått implantatbaserad bröstrekonstruktion. Efter tjugo år hade 57 procent av kvinnorna ännu kvar sitt ursprungliga implantat. Övriga hade behövt genomgå ytterligare minst en operation för att kunna behålla sin bröstrekonstruktion.
– Men vissa metoder hade sämre långtidsresultat än andra. En teknik som inte används längre, direktimplantat, var sämre än de övriga.
Vanligaste långtidskomplikationen är en ärrbildning runt implantatet, så kallad kapselkontraktur. Det kräver ofta ny operation och kan trots detta återkomma. För vissa kvinnor innebär det flera ytterligare ingrepp.
Resultaten utvecklar vården
Resultaten från studierna används idag för att utveckla postoperativ vård och som stöd i samtal mellan patienter och kirurger inför val av metod.
Vad har varit roligast och mest utmanande med doktorandprojektet?
– Att genomföra prospektiva randomiserade kliniska studier är mycket arbetskrävande men också lärorikt. Med tiden växte mönster fram som gick att analysera, och det har varit stimulerande att lära sig nya undersökningsmetoder. Det har väckt nyfikenhet, både på hur kliniska studier designas och på hur säker kunskap vi kan få inom det kirurgiska fältet.
Text: Jakob Lundberg