Att navigera bland begrepp, policy och praktik i fältet återgång i arbete

Bakgrund

Försäkringskassan och hälso- och sjukvården styrs på olika sätt av policyer och institutionella regleringar samt av organisatoriska, ekonomiska och professionella drivkrafter. Konceptuella skillnader, inkonsekvenser i policy och praxis samt normer och värderingar gör samarbetet mellan intressenter utmanande. Inkongruenser kan påverka kommunikation och beslut och riskera att äventyra klienters rättigheter och tillgång till likabehandling. Arbetsförmåga är ett nyckelbegrepp inom återgång till arbete och illustrerar dessa utmaningar. Även om dess kliniska bedömning är komplex, utvärderas den som ett objektivt kliniskt mått som grund för återgång till arbete (RTW) inom socialförsäkringen. Det professionella bedömningsutrymmet skiljer sig också åt mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvårdssystemet, vilket påverkar implementeringen av policyer och samarbete.

Mål

Att undersöka hur strukturella faktorer, policyer, begrepp, institutionell praxis och underliggande normer och värderingar påverkar arbetet med återkomst till arbete (RTW) efter sjukfrånvaro med vanliga psykiska diagnoser och samarbete mellan intressenter. Att analysera tiden fram till återkomst till arbetet i relation till förändringar i socialförsäkringsregler och rehabiliteringsåtgärder för återkomst till arbetet.

Mer specifikt kommer vi att:

1. Utforska (in)konsekvenser i definitionen och tolkningen av nyckelbegrepp i policydokument kring återgång i arbete mellan och inom intressenter.
2. Utforska hur policy tolkas och omsätts i praktiken av frontlinjebyråkrater, och härigenom filtreras genom institutionella förståelser och arbetssätt.
3. Bedöma tid för återgång i arbete efter rehabilitering med vanligt förekommande psykisk ohälsa och muskuloskeletal ohälsa i relation till förändringar i socialförsäkringsreglerna mellan 2000 och 2025.
4. Bedöma tid för återgång i arbete hos individer sjukskrivna för psykisk ohälsa och muskuloskeletal ohälsa, och jämföra de som deltog i yrkesrehabiliteringsåtgärder med de som inte gjorde det.

Studiedesign och metoder

För dessa delmål kommer vi att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder:

1. En kritisk analys av policydokument publicerade av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner och Försäkringskassan mellan 2000 och 2025 för att undersöka hur nyckelbegrepp (t.ex. arbetsförmåga och yrkesinriktad rehabilitering) konstrueras och förstås (t.ex. explicita eller implicita föreställningar och antaganden).
2. Etnografiska metoder inklusive forskarmedverkan i Försäkringskassan för att observera och analysera hur yrkesverksamma arbetar och interagerar inom och mellan sina organisatoriska och institutionella sammanhang, för att fånga erfarenheter och praktiska utmaningar med tillämningen av policyer för återgång i arbete, och vilka eventuellt avviker från formella policyer.
3. Epidemiologiska, kvantitativa metoder kommer att användas baserat på registerdata från LISA och MiDAS inklusive tid för återgång i arbete efter rehabilitering med vanlig psykisk ohälsa och muskuloskeletal ohälsa från 2020 till 2025. Analyserna kommer att stratifieras utifrån ålder, kön, inkomstgrupper och certifieringsdiagnoser.
4. Se punkt 3.

Medverkande forskare

Prof. Gunnel Hensing, Avdelningen för medicin och folkhälsa, Göteborgs universitet (projektledare)
Prof. Kerstin Jacobsson, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet (vice projektledare, delmål 1 och 2)
Prof. Mattias Bengtsson, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Docent Rasmus Broms, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet