Naturvetenskaplig problemlösning 30 år – vad hände sedan?

Under några år fick vi möjlighet till nära samarbeten mellan matematiker, fysiker, miljövetare och pedagoger. Vi fick möjlighet att som handledare regelbundet träffa våra basgrupper och bli medvetna om vilka kompetenser vi ville att studenterna skulle utveckla. I samband med den första terminens muntliga examinationer överraskades vi, som tidigare huvudsakligen ägnat oss åt forskning i matematik eller fysik, av att studenter inte spontant tänker som forskare.

Då och då hade stora samlingar för alla inblandade med samtal om möjligheter och utmaningar. Så småningom utvecklade vi en medveten progression för rapportskrivning och kommunikation, där varje termin fokuserade olika aspekter: litteratursökning, introduktion, diskussion, feedback, källor, diagram, abstrakt på engelska, posterpresentationer, läsa vetenskapliga artiklar och diskutera med forskare. Vi lärde oss att vi måste kräva att skriftliga arbeten måste revideras för att studenterna skulle lära sig av de kommentarer de fick. Vi såg den kraft som fanns i att upptäcka problem i andras arbete för att inse att samma problem fanns i den egna rapporten.

Vilka spår finns efter satsningen?

För oss som var nya som universitetslärare blev det en fantastisk introduktion till högskolepedagogik som gav kunskaper vi har burit med med oss genom våra fortsatta karriärer. Några har fortsatt att  engagera sig i kunskapsbildning om kunskapsbildning inom ramen för Göteborgs universitets forskarskola CUL – Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning. Några alumner och lärare är aktiva inom Chalmers' nya utbildningsprogram Globala system.

Våra alumner hittar man bland annat som matematiker, fysiker och miljövetare i utbildning och forskning, näringsliv, förvaltning och akademi, på science center, SMHI, IVL och Volvo.

NP är nedlagt! Länge leve NP!

Programkommitté: Torbjörn Lundh, Ann-Marie Pendrill

Festkommitté: Johan Rootzen, Julia Hansson, Martin Persson m.fl.