Metoder i förstaspråksdidaktisk forskning
Kultur & språk
Ett seminarium med Gustaf Skar, NTNU, Trondheim i seminarieserien Text och interaktion.
Seminarium
Ett seminarium med Gustaf Skar, NTNU, Trondheim i seminarieserien Text och interaktion.
Seminariet redovisar en undersökning av universitetsanställda forskares arbete inom förstaspråksdidaktisk forskning. Mer specifikt undersöktes deras upplevda behärskning av och syn på relevansen hos forskningsansatser och metoder inom förstaspråksdidaktisk forskning i lärarutbildningsämnena norska, svenska och danska. Tidigare översiktsstudier har dokumenterat vanliga studieobjekt, men inte forskares erfarenheter och upplevda behärskning (Holmberg m.fl., 2019; Skar & Tengberg, 2014).
Deltagarna var 149 forskare från Danmark, Finland, Norge och Sverige. De besvarade 116 påståenden om forskningsintressen, erfarenheter, upplevd behärskning av forskningsdesigner, datainsamlings- och analysmetoder samt teoretiska approacher. Även analysmetodernas relevans undersöktes. Svaren angavs med ”ja” och ”nej” eller på en sexgradig skala.
Deskriptiva analyser visade störst intresse för literacy (59 %) och skrivundervisning (55 %) och minst för retorik (7 %) och psykolingvistik (3 %). Deltagarna hade mest erfarenhet av fallstudier (72 %) och observation med observationsprotokoll (52 %) och minst av experimentell design (15 %) och lesson study (10 %). Bland datainsamlingsmetoderna hade de mest erfarenhet av semistrukturerade intervjuer (90 %) och insamling av elevtexter (82 %).
Deltagarna uttryckte störst behärskning av fallstudier (M = 4.4) och observation med observationsprotokoll (M = 4.0) och minst av full experimentell design (M = 2.2). Bland datainsamlingsmetoderna var den upplevda behärskningen högst för semistrukturerade intervjuer (M = 5.2) och insamling av elevtexter (M = 5.1), och lägst för insamling av testdata (M = 3.4). Bland analysmetoderna var den högst för tematisk analys (M = 5.0) och lägst för statistisk inferens (M = 2.2). Deltagarna upplevde sig behärska sociokulturella perspektiv bäst (M = 4.9) och behaviorism minst (M = 1.0).
Resultaten kan bidra till utvecklingen av relevanta forskarutbildningskurser och utbildningar för forskare inom modersmålsdidaktik. I presentationen kommer jag att presentera mer sofistikerade analyser och diskutera resultatens implikationer.