Kulturarvskademins vårkonferens: aktivismens roll i museer och forskning
Kulturarvskademins vårkonferens: aktivismens roll i museer och forskning
Forskning
Hållbarhet & miljö
Kultur & språk
Samhälle & ekonomi
Utbildning & lärande
Aktivism inom museisektorn och akademisk forskning är ett ämne som väcker starka känslor. Denna konferens syftar till att utforska aktivismens mångfacetterade natur, undersöka dess definition, konsekvenser och nödvändighet (?) för att driva samhällsförändring och forskning.
Konferens
Datum
24 apr 2025
Tid
13:00 - 17:00
Plats
J222, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborgs universitet
Konferensen riktar sig till museiprofessionella, forskare, studenter, kulturarvspraktiker och alla som är intresserade av samspelet mellan aktivism, forskning, museiverksamhet och samhällsförändring.
Vi kommer att diskutera om aktivism är problematiskt eller nödvändigt, museers och forskares roll som förändringsagenter och sambandet mellan aktivism och kulturarv "from below".
Målet med dagen är:
att främja en nyanserad förståelse av aktivism inom museisektorn och forskning
att erbjuda en plattform för att diskutera de etiska och praktiska implikationerna av aktivism
att belysa museers och forskningens potential som katalysatorer för social förändring
Konferensen kommer att innehålla en key-note och några kortare föredrag med exempel på aktivism inom akademin och museisektorn och avslutas med en paneldiskussion.
"Kulturkrigets minerade mark i gränslandet mellan forskning och samhälle. En personlig betraktelse av relationen mellan aktivism och forskning i 2020-talets Sverige."
Den svenska debatten kring forskningens roll i samhället har förändrats under de senaste åren. Tidigare utgjorde gränslandet mellan forskning och samhälle en fredad zon där vi forskare uppmanades att ta plats. ”Den tredje uppgiften” svävade över vår verksamhet som ett krav, ofta på ett lite oklart vis – men vi var många som kände att det ingick i vårt uppdrag att göra vår forskning relevant också utanför universitetens och kulturinstitutionernas väggar. Forskningen skulle ta plats, göra skillnad, och artikuleras med det omgivande samhället och dess aktörer. Inom humaniora kämpade många för att ta klivet från att uppfattas som ”underhållning” och ”vitterhet till kaffet,” mot att ta plats i samhällsdebatten på ett sätt som tydligt visade på värdet av vår kunskap och kompetens. Det var en uppförsbacke. Det talades om ”samhällsnytta” och om ”humanioras kris.”
Sedan hände något. Under senare år har detta gränsland blivit till minerad mark. Att som forskare ta ställning i frågor på områden inom vilka man forskar och på så vis påverka samhällsdebatten har plötsligt blivit suspekt. Begreppet ”aktivistisk forskning” introducerades, och gavs omedelbart en negativ innebörd. Forskning som mobiliserade människor att ta ställning i samhället uppfattades plötsligt som mindre vetenskaplig. Varför?
I denna föreläsning kommer jag utifrån mina erfarenheter av den akademiska världen i USA och Sverige diskutera denna utveckling utifrån begrepp som aktivistisk forskning, aktionsforsking och ”elite capture,” samt diskutera och problematisera gränsdragningar i forskarprocessen och de intellektuellas ansvar i samhället.
Liv Nilsson Stutz är professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning utforskar metodologiska och teoretiska aspekter av gravarkeologi och människans relation till döden. Hon forskar också om forskningsetik, främst i relation till hanteringen av mänskliga kvarlevor. Med utgångspunkt i hennes egen transdisciplinära forskning intresserar hon sig för arkeologins epistemologiska utmaningar och möjligheter, samt för den arkeologiska kunskapens politiska dimensioner och dess relation till samhällsdebatten.
Astrid von Rosen
"Arkivisk aktivism: Från Gräv där du står till svart danshistoria"
Arkivisk aktivism är ett etablerat begrepp inom kritisk arkiv- och kulturarvsforskning. Begreppet syftar på medvetet, socialt engagerat arbete inom arkivväsende, lokala gemenskaper och forskning. Aktivism i relation till arkiv kan handla om att gräva där du står för att få fram bortträngda historier och ge dem utrymme. Ett aktuellt exempel är boken Passion och protest (Makadam 2024) där Centrum för kritiska kulturarvsstudier bidrar till svart danshistoria.
Astrid von Rosen är professor i konst- och bildvetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier. Hon forskar om scenkonstens kulturarv, med särskilt fokus på scenografi och grupper som uteslutits ur historieskrivningen. (Ex. DIGARV-projektet Expansion och mångfald: https://expansion.dh.gu.se/)
Anna Tascha Larsson, museichef, Stockholms kvinnohistoriska museum
Moderator: Klas Grinell
Fler talare kommer här.
Deltagare i paneldiskussionen
Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.
Claire Melin, rättschef på Länsstyrelsen. Hon arbetar i vardagen med att stärka medarbetare i rollen som statsanställd.
Astrid von Rosen, professor i konst- och bildvetenskap, GU och föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier.
Arrangör
Konferensen arrangeras av Kulturarvsakademin. Kulturarvsakademin är en plattform för samverkan mellan Göteborgs universitet och olika kultur- och minnesinstitutioner i Västra Götalandsregionen. Vårkonferensen är ett av Kulturarvsakademins årligen återkommande event.