Inkongruent tempus i svenskt talspråk. Preteritum- och presensformer med avvikande tidsreferens

Abstract

I gängse grammatiska beskrivningar brukar preteritum beteckna aktioner som föregår talögonblicket, medan presens används för aktioner som sammanfaller med eller följer det. Detta stämmer dock inte alltid. I yttranden som Vad kallt det var i dag! eller Frisören hade tid imorgon uttrycker preteritum en nutida eller framtida betydelse, och i exempel som Titanic sjunker 1912 refererar presens till det förflutna. Ett samlingsnamn för sådana avvikelser är inkongruent tempus (Klang 2021).

Genom att manuellt och automatiskt sammanställa, annotera och undersöka en korpus på cirka 160 000 meningar visar min avhandling (Klang 2023) att inkongruent tempus är relativt vanligt i svenskan. Avhandlingen identifierar även några nya fall av inkongruent preteritum och beskriver ett antal lingvistiska skillnader mellan inkongruent och kongruent tempusbruk. Mot bakgrund av resultaten diskuteras två inflytelserika teorier: dels antagandet om en indirekt relation mellan aktionstiden och talögonblicket (Klein 1994), dels idén att ersätta talögonblicket med någon sorts ”point of view” (t.ex. Comrie 1985). Även om båda teorierna fångar vissa användningar av inkongruent tempus visar avhandlingen att de också har problem som hittills har kringgåtts i forskningen.

I föredraget presenterar jag avhandlingens resultat och skisserar därefter upplägget för mitt postdokprojekt om inkongruent tempus i talad svenska, där jag hoppas kunna hantera de teoretiska problem som identifierats. Talad svenska är särskilt relevant eftersom flera av de problematiska fallen av inkongruent preteritum sannolikt är vanligare där (Klang 2023). Avslutningsvis lyfter jag några frågor för diskussion om huruvida avhandlingens ansats kan återanvändas och vidareutvecklas för talspråksdata.