Bild
tavla med stadsmiljö
Medeltida stadsmiljö, skolplansch
Foto: Göteborgs skolmuseums samlingar (7723)
Länkstig

Historieonsdag: frillor och fruar i medeltida Norden

Forskning
Kultur & språk
Populärvetenskap
Samhälle & ekonomi

Under vikingatiden och den tidiga medeltiden var det inte ovanligt att hövdingar hade en frilla vid sidan av sitt äktenskap. Ett isländskt ordspråk säger: ”Bättre en rik mans frilla än en fattig mans fru”.

Föreläsning
Datum
21 okt 2026
Tid
18:00 - 19:00
Plats
Göteborgs stadsmuseum, Companisalen
Kostnad
Föreläsningen ingår i entrébiljetten till Göteborgs stadsmuseum.

Medverkande
Auður Magnúsdóttir, docent i historia vid Göteborgs universitet
Bra att veta
Var på plats senast 5 minuter innan programmet börjar, annars släpps din plats om det är kö. Obokade platser släpps fram till att föreläsningen börjar
Kom ihåg att avboka din plats om du får förhinder. Avbokning görs via mail till bokningar.stadsmuseet@kultur.goteborg.se
Är du i behov av teckenspråkstolk? Hör av dig till stadsmuseum@kultur.goteborg.se senast 14 dagar innan programpunkten äger rum så bokar museet en tolk.
Arrangör
Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet och Göteborgs stadsmuseum.

I det här föredraget tar Auður Magnúsdóttir, docent i historia vid Göteborgs universitet, avstamp i berättelsen om Melkorka. Hon var trälinnan som blev frilla åt en isländsk hövding, men som senare visade sig vara en irländsk prinsessa som tagits tillfånga av vikingar. Melkorkas livsöde öppnar dörren till en större historia om intimitet, makt och klassresor i det medeltida Norden.

Med hjälp av historiska källor och gamla sagor undersöks varför dessa relationer var så vanliga, hur kyrkan försökte driva igenom idén om det monogama äktenskapet, och hur kvinnorna själva framträder i materialet. Var frillorelationer alltid ett resultat av tvång? Eller kunde de också erbjuda trygghet, status och inflytande?

Svartvit bild, tidsningsomslag med kvinna och barn
År 1944 började en kvinnotidskrift ges ut i Reykjavík. Den hette Melkorka – namnet kommer från den irländska kungadottern Melkorka, som i Laxdæla saga såldes som slavinna och spelade dövstum för att slippa tala sin herres språk.
Foto: Tidningen Melkorma, Island 1944