Välkommen till Jonsereds herrgårds kammarmusikaliska miljö och en romantisk konsert inom pågående konstnärlig forskning. I konserten framför Karin Berggren (violin), Magnus Pehrsson (viola) och Frida Bromander (cello) två verk för stråktrio: Ludwig van Beethovens Trio Op. 9 No 1 i G-Dur och Franz Schuberts Trio B-dur D581.
Maria Bania berättar om det tidiga 1800-talets förväntningar på musiken, musikerna och lyssnarna och hur dessa var en del av tidens allmänna estetik och konstuppfattning.
Framförandena speglar det praktiska forskningsarbete som ensemblen gjort med dessa estetiska idéer och konsertbesökarna välkomnas att bli en del av det romantiska konsertkonceptet och dess lyssnarkultur.
18.00 Kaffe
18.30 Konsert
Välkomna!
www.gu.se/jonsereds-herrgard
OBS! Föranmälan krävs. Maila din anmälan till jonseredsherrgard@gu.se, varifrån du sedan får besked om bokning. Till denna adress görs även eventuell avanmälan.
---
Om konstnärlig forskning på Jonsereds herrgård
Forskningsprojektet ”Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden” (finansierat av Vetenskapsrådet) kommer under 2021 att genomföra en offentlig kammarmusikkonsert samt en experimentell iscensättning med enbart projektets forskargrupp på Jonsereds Herrgård. Vid båda dessa tillfällen är målet att återskapa det tidiga 1800-talets estetik kring musikaliska framföranden.
Metod
Att konstnärligt iscensätta eller återskapa specifika framföranden, historiska händelser eller mentala inställningar har använts som metod inom konstnärlig forskning i bland annat bildkonst, performancekonst och musik. Iscensättningen som kommer att genomföras på Jonsereds Herrgård är ett komplement till projektets källstudier och föregås av omfattande förberedelser.
Före den experimentella iscensättningen kommer både musiker och lyssnare att arbeta med praktiska musikaliska övningar för att kunna ersätta invanda estetiska förhållningssätt med attityder hämtade från det tidiga 1800-talets diskussion.
Syftet är att utveckla kunskap om det tidiga 1800-talets syn på musik och musikaliska framföranden samt på musikernas och lyssnarnas roller. Dessutom om hur periodens konstnärliga praktiker och estetiska förhållningssätt kan interagera, och hur de estetiska attityderna kan påverka den konstnärliga upplevelsen.
Vilka konstnärliga möjligheter ger ett återskapande av den romantiska mentaliteten i musikaliska framförande av musik från denna period? Kan dessa förhållningssätt hjälpa oss att bättre förstå och realisera musikens affektiva potential?
