Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för klinisk neurovetenskap
Health outcomes after spinal cord injury. Epidemiology, secondary conditions and long-term consequences in Sweden
Opponent: docent Páll Ingvarson, Department of Physical Therapy, University of Iceland, Reykjavik, Island
Betygsnämnd: docent Kliment Gatzinsky (ordf.), docent Sofie Jörgensen (LU) och docent Elisabet Åkesson (KI)
Disputationen hålls på svenska
Ordförande för disputationsakten: docent Alba Corell
En ryggmärgsskada är en allvarlig skada som kan komma att påverka flera av kroppens olika funktioner under resten av livet. Förutom förlamning kan personer med ryggmärgsskada drabbas av en rad följdsjukdomar, till exempel andningsproblem, hjärt– kärlsjukdomar och nedsatt blåsa– tarmfunktion. Dessa tillstånd kan i sin tur påverka livskvaliteten och leda till återkommande sjukhusvård. Syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om hur personer med ryggmärgsskada i Sverige mår över tid, vilka komplikationer som är vanligast och vilka faktorer som påverkar överlevnad, vårdbehov och livskvalitet.
Avhandlingen bygger på fyra studier som har genomförts med hjälp av svenska kvalitetsregister, nationella hälsodataregister och en internationell enkätstudie. I den första studien undersöktes andningskomplikationer under den första rehabiliteringsperioden efter ryggmärgsskada. Resultaten visade att andningsproblem var vanliga, även vid lägre skadenivåer, och att personer som drabbades hade längre vårdtider och ökad risk för förtida död senare i livet. Den andra studien beskrev hur vanligt ryggmärgsskador är i Sverige och vilka som drabbas. Resultaten visade att ryggmärgsskador idag ofta drabbar äldre personer, att fall är den vanligaste orsaken till traumatiska skador, och att icke-traumatiska ryggmärgsskador utgör en betydande del av patientgruppen.
I den tredje studien analyserades återinläggningar på sjukhus och läkemedelsanvändning under det första året efter avslutad rehabilitering. Återinläggningar på grund av hjärtkärl– och lungsjukdomar var relativt ovanliga, men risken ökade med stigande ålder och vid höga skadenivåer. Däremot ökade användningen av läkemedel tydligt efter skadan, särskilt antibiotika, vilket speglar en hög förekomst av infektioner. Den fjärde studien fokuserade på tarmfunktion och livskvalitet över tid. Tarmproblem var mycket vanliga och kvarstod ofta flera år efter skadan. Personer med större tarmbesvär rapporterade genomgående sämre livskvalitet, även om livskvaliteten generellt förbättrades med tiden.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att följdsjukdomar efter ryggmärgsskada har stor betydelse för både hälsa och livskvalitet, långt efter den akuta skadan. Resultaten visar vikten av tidig upptäckt av riskfaktorer, förebyggande insatser under rehabiliteringen och långsiktig, individanpassad uppföljning för att förbättra livsvillkoren för personer som lever med en ryggmärgsskada.