Annika Hofstedt – Regaining Control Over Gaming
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens fullständiga titel
Regaining Control Over Gaming: Clinical Features and Treatment of Gaming Disorder
Opponent och betygsnämnd
Opponent: docent Emma Claesdotter-Knutsson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet Lund
Betygsnämnd: professor Eva Billstedt (ordf.), professor Kent Nilsson (UU) och docent Anneli Goulding
Bra att veta
Disputationen hålls på svenska.
Det är möjligt att delta på distans. Disputationen sänds via Zoom Webinar: en länk publiceras senast dagen innan disputationen
klicka på den rosa knappen ovan för att ansluta till mötet
Ordförande för disputationsakten: docent Louise Adermark
Effekt av behandling för dataspelsberoende
Dataspel har blivit alltmer populära och tillgängliga de senaste decennierna, inte minst i form av mobilspel. För det allra flesta är dataspelande ett nöje med övervägande positiva effekter. En mindre andel utvecklar dock ett omfattande spelande med tydliga negativa konsekvenser och svårigheter att kontrollera sitt spelande. Utifrån detta har det nyligen tagits fram en diagnos som beskriver denna problematik. Det engelska begreppet är Gaming disorder, vilket ungefär kan översättas med Dataspelsberoende på svenska. Målet med den här avhandlingen var att undersöka vad som utmärker patienter som söker vård för dataspelsberoende och utvärdera effekten av en nyutvecklad psykologisk behandling för dataspelsberoende.
Den två första delstudierna syftar till att fördjupa kunskapen om de som söker vård för dataspelsberoende. I studie I undersöktes om vuxna patienter (över 25 års ålder) skiljer sig från ungdomar och unga vuxna avseende psykiatriska symptom och utveckling av dataspelsberoende. Vi fann att de yngre rapporterade en mycket snabbare utveckling av problematiskt dataspelande, jämfört med de vuxna. Däremot såg vi inte några skillnader mellan grupperna avseende symptom på dataspelsberoende eller övrig psykisk ohälsa. Studie II baseras på intervjuer med patienter med dataspelsberoende. Vi undersökte vilka faktorer patienterna själva upplevde som bidragande till att vidmakthålla ett problematiskt dataspelande. De beskrev en kombination av faktorer kopplade till spelens uppbyggnad, eget mående och personlighet samt faktorer kopplade till hur deras liv såg ut utanför spelvärlden.
Studie III och IV syftar till att utvärdera effekten av ett nyligen utvecklat behandlingsprogram för dataspelsberoende, baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT). Studie III beskriver en pilotstudie där vi undersökte hur patienternas symptom förändrades under behandlingstiden. Vi såg en tydlig minskning av symptom på dataspelsberoende, minskad speltid samt även minskade symptom på ångest och depression. Utifrån detta designade vi en större studie (studie IV) som syftar till att ge säkrare svar om behandlingseffekten. I studien lottas patienter till att få behandling direkt eller stå på väntelista i drygt två månader. Därefter jämförs hur symptomen förändras i dessa grupper. Upplägget för den studien beskrivs i studie IV. Själva studien är påbörjad men ännu inte avslutad.
Sammantaget bidrar denna avhandling till ökad kunskap om patienter med dataspelsberoende och att möjliggöra effektiva behandlingar som kan hjälpa personer med dataspelsberoende att återfå kontrollen över sitt spelande.
