Experter: Sommar och semester

Turism, resande och ledighet

Bild

Turism och hållbarhet – klimatsmartsemester.se

Under sommarens ledigheter är det många som reser. Hur hållbar är egentligen turismen och hur kan den göras mer hållbar? Erik Lundberg är en av forskarna bakom plattformen klimatsmartsemester.se. På plattformen går det att klimatberäkna semestern både när det gäller resande, boende och deltagande i olika aktiviteter. Dessutom finns där färdiga klimatberäknade semestertips och mer kunskap om turism och hållbarhet
Erik Lundberg, docent i företagsekonomi, telefon: 070–419 44 02, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se

Turism och marknadsföring av platser (place branding)

Sommaren är en tid då många svenska kommuner arbetar hårt för att locka besökare.  Emma Björner forskar kring place branding och inkluderande turism och studerar hur mindre orter hittat framgångskoncept för marknadsföring.
Emma Björner, forskare i marknadsföring, e-post: emma.bjorner@gu.se

Evenemang och ekonomiska effekter

Under sommaren är det många som deltar i evenemang och går på festivaler. Tommy Andersson bedriver forskning om evenemangs ekonomiska effekter på kort och lång sikt. 
Tommy D Andersson, seniorprofessor i företagsekonomi, telefon: 070–684 91 47, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se

Turism, evenemang, sport och hållbarhet 

Erik Lundbergs forskning fokuserar på konsumentbeteende, turism- och evenemangsmarknadsföring, hållbar utveckling, styrning och ledning inom turism, sport och evenemang. Han kan också svara på frågor som berör fotbollens kommersialisering, fans och även så kallad legacy-effekter av sportevenemang. Han är även en av forskarna bakom plattformen klimatsmartsemester.se där det går det att klimatberäkna semestern både när det gäller resande, boende och deltagande i olika aktiviteter.   
Erik Lundberg, docent i företagsekonomi, telefon: 070–419 44 02, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se 

Event Management

John Armbrecht bedriver forskning inom evenemangsledning, konsumenters upplevelser och samhällsekonomisk analys. Han är särskilt intresserad av att förstå värdet som skapas av evenemang och evenemangsupplevelser och hur det kan bidra till livskvalitet för besökare och lokalbefolkning.
John Armbrecht, docent i företagsekonomi, telefon: 070–698 88 68, e-post: john.armbrecht@handels.gu.se

Sommar och shopping

För många är shopping en del av sommaren. Men hur ser den privata konsumtionen ut i Sverige och hur har den förändrats av det ekonomiska läget? Det kan Ulrika Holmberg, som är redaktör för den årliga Konsumtionsrapporten, svara på. 
Ulrika Holmberg, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 076–618 56 06, e-post: ulrika.holmberg@cfk.gu.se

Guidebokens historia

Varför ser den ut som den gör, guideboken som vi håller hårt i handen när vi ger oss iväg till sommarens okända resmål, och vad händer med själva guideboken som form i den digitala eran? Anna Blennow har forskat om guidebokens historia.
Anna Blennow, professor i latin, telefon: 031−786 17 69, e-post:  anna.blennow@sprak.gu.se

Sommarens museibesök

Nya städer ska besökas och då besöks ofta stadens olika museum. Alexandra Fried och Alexandra Herlitz, forskare i konst- och bildvetenskap, har tillsammans den populärvetenskapliga Konsthistoriepodden där de fokuserar på ett konstverk per avsnitt.

• Alexandra Fried, lektor i konst- och bildvetenskap, telefon: 076−618 19 74, e-post: alexandra.fried@gu.se
• Alexandra Herlitz, lektor i konst- och bildvetenskap, telefon: 031–786 27 93, e-post: alexandra.herlitz@kulturvet@gu.se

Språkliga landskap

Sommar och semester. Många ger sig ut på vägarna och besöker främmande platser. Titta då en extra gång på skyltarna som visar vägen, upplyser om var du är och vad du ser. De språk, typsnitt, färger och material som används i skyltarna avslöjar oftast något mer om platsen du befinner dig på än vad du vanligtvis tänker på. De berättar om de människor som lever där och deras historia, men också om de ekonomiska och politiska krafter som verkar på platsen.
Johan Järlehed, professor i flerspråkighet, telefon: 031–786 29 11, e-post: johan.jarlehed@svenska.gu.se    

Sommarväder och klimat

Bild

Sommarens väderfenomen

Hans Linderholm kan uttala sig om sommarvädret, men även om värmeböljor, översvämning och jetströmmen. Han är kunnig om både dagens väderfenomen och klimat, liksom klimatvariationer över tid. 
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, 070–858 95 04, e-post:  hansl@gvc.gu.se 

Grundvattennivåer, torka och vattenbrist

Dricksvattenförsörjningen i Sverige är i stor omfattning beroende av grundvatten. Jämfört med andra länder, är grundvattenförekomsterna i Sverige väldig liten. Utan regelbunden påfyllning med regnvatten sjunker därför grundvattennivåerna snabbt. Grävda brunnar som används inom enskild vattenförsörjning drabbas oftast först och hårdast, men sjunkande grundvattennivåer hotar även den kommunala vattenförsörjningen som använder större och djupare grundvattenmagasin. Torka i kombination med hög vattenförbrukning har lett till vattenbrist, bevattningsförbud och andra krisåtgärder på senare år. Det är dock inte möjlig att dra enkla och generella slutsatser: grundvattenförekomster beter sig väldigt olika beroende på klimatzon, geologi och markanvändning. Roland Barthel har forskat kring grundvatten, vattenförsörjning, vattenbrist och klimatförändringar i många år.  
Roland Barthel, professor i  hydrogeologi, telefon: 076–618 19 53, e-post: roland.barthel@gu.se 

Stadsklimat

Het sommar i stan? Fredrik Lindberg studerar stadens klimat, till exempel vad klimatförändringarna gör med våra städer.
Fredrik Lindberg, professor i naturgeografi, telefon: 076−618 26 06, e-post:  fredrikl@gvc.gu.se 

Väder – hur påverkas vi?

Hur påverkar vädret på en plats hur vi mår där, hur vi upplever platsen och hur vi använder den beroende på vilket väder vi har? Fredrik Lindberg vet.
Fredrik Lindberg, professor i naturgeografi, telefon: 076−618 26 06, e-post:  fredrikl@gvc.gu.se

Plaster i havet

På sommaren är vi många som ser att det i våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Martin Hassellöv forskar om hur mycket plast det finns i haven, var det kommer ifrån och hur plasten sprids. Bethanie Carney Almroth forskar om hur så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet. 

• Martin Hassellöv, professor i marin miljökemi, telefon: 076–622 90 50, e-post: martin.hassellov@gu.se
• Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 076–618 36 73, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se 

Utomhus

Bild

Fästingar, beteende och friluftsliv

Hur påverkar förekomsten av fästingar, TBE och borrelia svenskarnas friluftsliv? Daniel Slunge har studerat samhällskostnaderna för TBE, människors riskuppfattning och skyddsbeteende kopplat till fästingar och fästingburna sjukdomar och hur oron för dessa ändrar beteendet i skog och mark.
Daniel Slunge, doktor i nationalekonomi, telefon: 076–622 92 05, e-post: daniel.slunge@gu.se

Vandringar i stadsnära naturområden och historiska spår

Under sommaren är det många som besöker våra naturområden för motion och bad. Men inbäddad i grönskan finns även mycket historia att upptäcka, i exempelvis Delsjö- och Kåsjöområdet samt Vättlefjäll finns rikligt med spår efter årtusenden av mänsklig aktivitet. Dessutom har friluftslivet i dessa områden också en historia som få känner till. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, telefon: 076–618 47 47, e-post: per.hallen@econhist.gu.se

Göteborgs ekonomiska historia

Överallt omkring oss pågår i dag stora byggprojekt som avspeglar de senaste årens kraftiga tillväxt i staden. Men staden består av många lager av berättelser kring vår ekonomiska historia. På några få platser syns ännu 1600-talet medan senare århundraden är lättare att observera. En vandring genom Göteborgs centrala delar berättar mycket om inte bara stadens utveckling utan också om landets och i vissa fall världens ekonomiska förändring. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, telefon: 076–618 47 47, e-post: per.hallen@econhist.gu.se

Traditionellt brukande i kulturlandskapet

Det förindustriella lantbruket byggde på överförda kunskaper om hur olika delar av landskapet skulle brukas långsiktigt. När ängarna skulle slås, när det var dags att flytta djuren till annat bete, vilka träd som lämpade sig till vad i ett hus med mera. Bruket skapade en mängd olika, artrika biotoper, varav små rester finns kvar som biologiskt kulturarv. Eva Gustavssons forskning och undervisning rör sig mellan traditionell ekologisk kunskap, biologiskt kulturarv och landskapsvård.
Eva Gustavsson, universitetslektor och programansvarig för Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk, telefon: 076–622 93 41, e-post: eva.gustavsson@conservation.gu.se

Kulturvård

Runt midsommar vill vi ut på landet och det gjuts liv i gamla hembygdsgårdar runtom i Sverige. Gamla byggnader och historiska miljöer är en del av vårt gemensamma kulturarv. Anneli Palmsköld är experten som kan berätta med om dessa gamla hus och miljöer.
Anneli Palmsköld, professor i etnologi, telefon: 070–862 88 05, e-post:  anneli.palmskold@conservation.gu.se

Marin arkeologi

Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.
Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, telefon: 076–319 66 63, e-post: staffan.arbin@gu.se  

Astronomi

Sommarhimlen är mestadels så ljus att det är svårt att se stjärnor, planeter och andra himlafenomen. Men när jorden skär banan för kometen Swift-Tuttle i augusti varje år hamnar vi i ett meteorregn kallat Perseiderna, som har störst aktivitet runt den 12 augusti. ”Rymd-Maria” Sundin kan berätta mer om Perseiderna och allt annat som sker i rymden.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 076–622 91 72, e-post: maria.sundin@physics.gu.se

Bild

Identifiera fiskar och andra arter i havet

På sommaren är det många som badar och rör sig ute på havet. Då ökar chansen att få se någon ovanlig art. Våra experter kan hjälpa dig att identifiera en ovanlig fisk, krabba eller annan art i vattnet.

Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi, telefon: 070–200 41 08, e-post:  kristina.sundell@bioenv.gu.se

Havsöring och andra laxfiskar

Många tycker att det är roligt och avkopplande att fiska under semestern. Napp kanske inte alltid är det viktigaste, men ibland händer det att det fastnar något på kroken. Och skulle det vara en fisk i familjen lax kan Johan Höjesjö berätta mer. Han är expert på alla sorters laxfiskar.
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon: 070–950 78 44, e-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Småkryp i skog och mark

Sommaren är en aktiv tid för allehanda insekter. Luc Bussière intresserar sig för småkrypens liv och svarar gärna på frågor om dem.
Luc Bussière, forskare i evolutionsbiologi, telefon: 031–786 55 37, e-post: luc.bussiere@bioenv.gu.se

Gräsklipparrobotar

Många låter robotar sköta gräsklippningen medan de själva tar igen sig i hängmattan. Kanske har de också namngivet gräsklipparroboten. Men varför ger folk dem namn egentligen?  Och hur upplever människor robotar som hjälpmedel? Sara Ljungblad har i många år forskat på människors upplevelser av robotar och på hur vi kan tänka på robotik som ett designmaterial bland många andra lösningar. 
Sara Ljungblad, universitetslektor i interaktionsdesign, telefon: 031–772 23 04, e-post: sara.ljungblad@chalmers.se

Seder och bruk i Sommarsverige

Bild

Midsommar och kräftskiva i digitaliseringens tid

Sommaren är en tid då många har möjlighet att umgås och ha det trevligt tillsammans. Samtidigt har digitaliseringen gjort att många ständigt är uppkopplade via mobil och dator trots att vi är lediga. Vilka blir konsekvenserna för det fysiska mötet? Hur påverkas vår närvaro i stunden? Nanna Gillberg forskar kring digitaliseringens effekter och gav 2019 ut boken  ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld”. Hon ser stora förändringar i vårt sätt att mötas ansikte mot ansikte.
Nanna Gillberg, docent i företagsekonomi, telefon: 031–786 56 09, e-post: nanna.gillberg@gu.se

Allsång

Att sjunga tillsammans är stort och viktigt för många människor. Inför varje sändning av SVT:s långkörare Allsång på Skansen flockas människor utanför grindarna för att få de bästa platserna. Alf Björnberg svarar gärna på varför så många svenskar gillar att sjunga allsång. Han är också duktig på andra typer av ”sommarmusik”.
Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap, telefon: 070–328 79 11, e-post:  alf.bjornberg@telia.com

Bröllop i sommartid

Länge har det varit vanligt att folk väljer att gifta sig en lördag i juni, juli eller augusti. Eva Knuts kan svara på frågor om hur bröllopsederna har förändrats över tid.
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 43 05, e-post: eva.knuts@gu.se

Seder och bruk i Sommarsverige

Eva Knuts kan svara på frågor som har med svenska sommarseder att göra. Vilka seder som är gamla respektive nya och vilka som är svenska och vilka vi tagit till oss från andra kulturer. Hon vet bland annat varför vi dansar kring midsommarstången. Och hur är det med semester och fritid, är det en del av det moderna Sverige eller fanns det även förr?
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 43 05, e-post:  eva.knuts@gu.se

Sommarläsning

Bild

Barn- och ungdomslitteratur/lättläst samt feministiska serier

På sommaren hinner barn och unga läsa riktigt mycket, ibland hela dagar eller nätter. Men vad ska de läsa? Anna Nordenstam är expert på barn- och ungdomslitteratur och lättläst litteratur och forskar även om feministiska tecknade serier.
Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap, telefon: 070–834 92 48, e-post:  anna.nordenstam@lir.gu.se

Semesterläsning

Under semestern finns det oftast lite mer tid än vanligt att läsa de där böckerna man inte hinner med annars. Yvonne Leffler kan berätta om skräck- och kriminalfiktion, såväl svensk som internationell, både inom litteraturen och inom filmen.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 52 94, e-post:  yvonne.leffler@lir.gu.se

Semesterläsning – populärlitteratur/krim

Under en regnig sommar tar många flykten in i böckernas värld. Men vem ska man välja av Jens Lapidus och Leif GW Persson? Vad är det i Camilla Läckbergs böcker som gör henne så populär? Och vad läste folk på sommaren förr i tiden? Dag Hedman är expert på populärlitteratur och kriminalromaner.
Dag Hedman, professor emeritus i litteraturvetenskap, telefon: 031–13 00 76, e-post:  dag.hedman@lir.gu.se

Hälsa och ohälsa

Bild

Motion, träning och psykisk hälsa

Sommartid kan ge utrymme för hälsosam utevistelse. Magnus Lindwall forskar bland annat om motivation och beteendeförändring, främst kopplat till livsstil som fysisk aktivitet och träning. Han är även expert inom pseudovetenskap och populärpsykologi som myter och produkter som säljs på ovetenskapliga grunder.
Magnus Lindwall, professor i hälsopsykologi, telefon: 070–960 35 45, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Löpning och skador

För att hålla sig i trim är det många som löptränar under sommaren. Forskning visar dock att upp till varannan motionslöpare skadar sig under ett år. Jonatan Jungmalm forskar om skador i samband med motionslöpning och kan svara på frågor om vilka skador som är vanligast och hur de kan förebyggas.
Jonatan Jungmalm, forskare i idrottsvetenskap, telefon: 076–618 24 31, e-post: jonatan.jungmalm@gu.se

Stress

Många familjer har tuffa ekonomiska villkor, samtidigt som behov och förväntningar inför sommaren kan vara högt ställda. Hur kan man på bästa sätt hantera dessa situationer och den stress som kan uppstå? Ingibjörg Jonsdottir kan svara på frågor om stress.
Ingibjörg Jonsdottir, adjungerad professor i folkhälsovetenskap, telefon: 070–305 28 91, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Sömn

Sömnvanor förändras vid ledighet, och sedan ändras de igen när vi återgår till vanliga rutiner. Vilka effekter har sommarljuset på vår dygnsreglering? Hur anpassar jag dygnet vid resor? Jan Hedner kan svara på det mesta om sömn, sömnproblem och sjukdomstillstånd associerade med sömn.
Jan Hedner, seniorforskare i lungmedicin, telefon: 073–500 20 77, e-post: jan.hedner@lungall.gu.se

Virusrelaterade infektionssjukdomar

Magnus Gisslén svarar gärna på frågor om covid-19, hiv och andra infektionssjukdomar.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–641 22 60, e-post: magnus.gisslen@infect.gu.se

(För fler experter om covid-19 se: Experter: Coronapandemin och covid-19)

Förgiftning/överdoser av droger, läkemedel med mera

Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi, vet vilka droger som är mest förekommande och hur människor påverkas. Han kan svara på frågor om förgiftningar och överdoser av t ex läkemedel, alkohol och giftiga gaser. Han är även kunnig på lustgas.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 66 00, e-post: kai.knudsen@aniv.gu.se

Förgiftning i naturen 

Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi, svarar på frågor om akut förgiftning av svampar, ormar, maneter, ormbett, insektssting med mera.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 66 00, e-post: kai.knudsen@aniv.gu.se

Könssjukdomar och preventivmedel

Sommartid ökar normalt spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar. Ian Milsom är expert på könssjukdomar, vilka preventivmedel som finns och hur långt forskningen kommit med att få fram nya.
Ian Milsom, seniorforskare i gynekologi, telefon: 076–618 25 05, e-post: ian.milsom@gu.se

Urinvägsinfektion

Smärta och upprepade toalettbesök, många känner igen symtomen på en urinvägsinfektion. Men hur uppstår den? Spelar det någon roll om man går omkring i blöta badkläder, eller är det andra saker som påverkar?
Ian Milsom, seniorforskare i gynekologi, telefon: 076–618 25 05, e-post: ian.milsom@gu.se

Så hanterar du värmen

Hur påverkar en värmebölja oss människor? Intressanta fysiologiska frågor när temperaturen stiger kan vara vätskebalans, cirkulation och temperaturreglering. Kai Knudsen kan svara på frågor om detta.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 66 00, e-post: kai.knudsen@aniv.gu.se

Solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter

Var femte svensk lider av någon sorts kontaktallergi. Därför är det viktigt att minimera inblandningen av allergena ämnen i solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter. Anna Börje är kemist med siktet inställt på dermatologi, det vill säga läran om huden och dess sjukdomar. 
Anna Börje, docent i kemi, telefon: 076−622 90 12, e-post: anna.borje@gu.se

Hudcancer och solskydd för huden

Hudcancer till följd av solvanor, och hur vi bäst skyddar oss, det kan John Paoli svara på frågor om. Hans forskningsfokus är tidig diagnostik och behandling av hudcancer, hur vi upptäcker hudförändringar som behöver kontrolleras, och hur dessa behandlas.
John Paoli, professor i dermatologi och venereologi, telefon: 073–040 40 44, e-post: john.paoli@gu.se

AI och robotar i vården

• Personalbrist i vården är ett återkommande problem under sommarmånaderna. Kan AI och robotar vara lösningen för att avlasta vårdpersonalen? Fredrik Johansson forskar på hur AI och maskininlärning kan tillämpas inom sjukvården och kan förklara vilka möjligheter som finns idag och i framtiden.
  Fredrik Johansson, forskarassistent inom datavetenskap, telefon: 031–772 10 93, e-post: fredrik.johansson@chalmers.se
• Kommer vi snart att ha robotsjuksköterskor som åker omkring på sjukhus, som kan förstå, prata och visa empati för patienter? Hur upplever vi robotarna? Sara Ljungblad har i många år forskat på människors upplevelser av robotar, och på hur vi kan tänka på robotik som ett designmaterial bland många andra lösningar. 
  Sara Ljungblad, universitetslektor i interaktionsdesign, telefon: 031–772 23 04, e-post: sara.ljungblad@chalmers.se 

Pollen

Ek, gräs och gråbo är tre växter om orsakar pollenallergi under sommaren. Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet har sedan 1975 bedrivit mätningar av luftburet pollen och laboratoriet utfärdar bland annat prognoser till allmänhet, media och sjuvård. Åslög Dahl är en veteran inom pollenforskningen.
Åslög Dahl, forskare inom botanisk systematik och evolution, telefon: 070–755 69 62, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se

Bild

Sommarens baksidor

En mörk sida av internet – grooming under sommaren

Kontakter med barn i sexuellt syfte online, så kallad grooming, har ökat under pandemin. Samtidigt är sommarlovet en tid när många barn umgås på nätet och i sociala medier. Hur ser möjligheterna ut till internetfiltrering och tekniska begränsningar? Hur fungerar lagen och vad kan föräldrarna göra?
Marie Eneman, docent i informatik, telefon: 070–975 88 44, e-post: marie.eneman@ait.gu.se

Tystba och kräkningar på jobbet

Anneli Matsson forskar om arbetslivsfrågor. Hon studerar särskilt frågor om mobbning, kränkande behandling och sexuella trakasserier. När många är lediga under sommaren och det är färre medarbetare plats kan problemen gå obemärkta förbi. Anneli Matsson kan svara på frågor om hur anställda och chefer kan förebygga och hantera sådana situationer.
Anneli Mattson, lektor i organisationssociologi, e-post: anneli.matsson@gu.se

Förhindra kränkningar och mobbning på nätet

Många barn far illa på grund av kränkningar och mobbing på nätet. Under sommarledigheten kommer de dessutom spendera många timmar per dag med sina mobiltelefoner bortom föräldrarnas och skolans kontroll. Hur ska vuxna prata med barnen i sommar för att lära dom använda tekniken på ett etiskt sätt? Anita Grigic Magnusson forskar på mobiltelefonanvändning bland skolbarn och i klassrummet.
Anita Grigic Magnusson, adjungerad universitetslektor i tillämpad IT, telefon: 070–982 91 02, e-post: anita.magnusson@ait.gu.se

Sommar för personer med funktionsnedsättningar

Sommar, sol och värme innebär att många ger sig ut för att upptäcka nya platser. För personer med olika funktionsnedsättningar är dock många vägar stängda och bristen på tillgänglighet kan bli extra tydlig. Jörgen Lundälv bedriver forskning om trygghet och säkerhet för personer med funktionsnedsättningar.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 47 11, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Trafikforskning, trafikoffer, invaliditet

Sommaren är trafikintensiv vilket ökar risken för olyckor i trafiken. Jörgen Lundälv forskar bland annat på hur trafikolyckor drabbar familjer och närstående och vilket stöd som samhället kan ge när det värsta inträffar. Här ingår akut krisstöd, kommunikation och vilka stödresurser som finns i samhället.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 47 11, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se