Miljökemi

Kursen är inplacerad på nivån 30–60 högskolepoäng för kandidatexamen i kemi eller miljövetenskap och kan dessutom läsas som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: Kemi, kandidatprogram (N1KEM), Kemi, masterprogram (N2KEM), Organisk kemi och läkemedelskemi, masterprogram (N2KEL), Kemi och lärande, masterprogram (N2KOL), Ämneslärarprogrammet (L1ÄGY), Ämneslärarprogrammet (L1Ä79), Miljövetenskap med inriktning naturvetenskap, kandidatprogram (N1MVN), Atmosfärsvetenskap, klimat och ekosystem, masterprogram (N2ACE), Marin vetenskap, kandidatprogram (N1MAV)

Godkända resultat på kursen KEM011, alternativt godkända kurser MAV103-105 samt MAV107 inom Marinvetenskap, kandidatprogram, vid Göteborgs universitet, eller motsvarande.

För tillträde till kursen krävs dessutom Engelska 6/Engelska nivå 2.

Miljörelaterade problem med viktiga kemiska komponenter kännetecknas ofta av hög komplexitet, och ämnet miljökemi integrerar kunskap från flera traditionella kemiska ämnen. Vidare kommer påverkan av mänskliga aktiviteter på de kemiska aspekterna av miljön att undersökas i detalj. Kursen ger också en kunskapsbas för vidare studier inom området och relaterade ämnen samt för undervisning.

Följande ämnen kommer att behandlas:

1. Introduktion till miljökemi
2. Akvatisk kemi
3. Atmosfärskemi
4. Miljörelaterad biokemi
5. Teknik, resurser och energi. Hållbar utveckling

Delkurser

1. Teori, 7,5 hp
2. Laborationer, 4 hp
3. Projekt, 3,5 p

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• förklara grundläggande akvatisk kemi,
• förklara försurningens och övergödningens orsaker och verkan i akvatiska system,
• förklara klimatförändringens orsaker och drivkrafter,
• förklara konsekvenser av trender inom energiproduktion och energianvändning,
• förklara avgiftningssystemens betydelse och samband mellan exponering för miljögifter och biologiska effekter/sjukdomar,
• beskriva atmosfärens struktur, innehåll och meteorologiska fenomen,
• beskriva ozonbildningens kemi och uppkomsten av surt regn,
• beskriva ozonlagrets betydelse för liv på jorden samt mekanismer för dess uppbyggnad och nedbrytning,
• definiera begreppet aerosol samt redovisa aerosolernas betydelse för atmosfäriska processer, 
• redovisa källor och sänkor för atmosfäriska partiklar,
• översiktligt beskriva vattnets globala fördelning,
• namnge viktiga typer av växelverkan mellan vatten och andra material/faser som luft, sediment, och partiklar.

Färdigheter och förmåga

• identifiera vetenskapligt material (inklusive primär- och sekundärkällor) från databaser och vetenskapliga publikationer,
• använda vetenskapligt material i en egen vetenskaplig rapport,
• planera och genomföra laborationer med anknytning till miljökemiska problem,
• analysera miljökemiska problem, identifiera och inhämta den information som krävs för deras lösning,
• redovisa resultat från egna laborationer och information från vetenskaplig litteratur muntligt och skriftligt,
• ge konstruktiv återkoppling till vetenskapliga presentationer,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt bedöma resultaten från egen laborativ verksamhet,
• kritiskt diskutera miljöns tillstånd och dess samband med människans aktivitet,
• diskutera kopplingar och skillnader mellan vetenskaplig förståelse och vad som presenteras som populär kunskap.

Delkurs 1: Undervisningen omfattar föreläsningar

Delkurs 2: Undervisningen omfattar laborationer och redovisningar. Samtliga moment i delkurs 2 är obligatoriska.

Delkurs 3: ett grupprojekt som följer principerna för Problembaserat lärande (PBL). Grupprojektet är obligatoriskt.

Delkurs 1: Kunskapskontroll sker genom en skriftlig tentamen vid kursens slut. För student som ej blivit godkänd vid ordinarie prov erbjuds ytterligare provtillfällen.

Delkurs 2: Kunskapskontroll sker genom skriftliga redovisningar.

Delkurs 3: Redovisningarna inom grupprojektet

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Delkurs 1: För betyg G krävs godkänt resultat i sluttentamen. För betyg VG krävs därutöver betyg VG i sluttentamen.

Delkurs 2: För betyg G krävs deltagande i samtliga laborationer och godkänt resultat i redovisningarna.

Delkurs 3: För betyg G krävs deltagande i grupprojektets samtliga obligatoriska moment samt godkänt resultat i grupprojektets redovisning.

Slutbetyg: För slutbetyg G krävs betyg G i de tre delkurserna. För slutbetyg VG krävs betyg VG i delkurs 1 och betyg G i delkurs 2 och 3.

Student som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Undervisningsspråk: engelska och svenska

Kursen ges som huvudregel på engelska men kan ges på svenska helt eller delvis när omständigheterna medger det