The Quality of Government in a Comparative Perspective

Kursen är en valbar kurs inom Masterprogrammet i statsvetenskap, Masterprogrammet i International Administration and Global Governance och Masterprogrammet i europakunskap. Kursen ges även som en fristående kurs. Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap på avancerad nivå.

För tillträde till kursen krävs godkänt i minst 15 högskolepoäng (hp) på avancerad nivå i statsvetenskap eller godkänt i minst 15 hp inom Masterprogrammet i Europakunskap eller inom Masterprogrammet i internationell administration and global samhällsstyrning eller motsvarande kunskaper. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6 eller Engelska nivå 2.

Kursen utforskar problem relaterade till samhällsstyrningens kvalitet (Quality of Government, QoG) och korruption i ett jämförande perspektiv.

Bakgrunden till detta är den nyligen rådande konsensusen bland samhällsvetenskapliga forskare om vikten av samhällsstyrningens kvalitet för en ekonomisk och demokratisk utveckling, samt för social och miljömässig hållbarhet. Statliga organisationer som är pålitliga, tillförlitliga, opartiska, ej korrupta och kompetenta betraktas för närvarande som de viktigaste faktorerna för människors välbefinnande. Fram tills nyligen var vanligt att tro att korruption och relaterade fenomen (patronat, klientelism och svågerpolitik) hade många positiva effekter ("smörjer hjulen"). Nya teorier och bättre data har ändrat denna åsikt.

Korruption uppfattas nu som skadlig inverkan på ekonomisk tillväxt, på de offentliga resurserna, på den demokratiska processen och på förtroendet bland medborgarna. Kvaliteten på samhällsstyrningen är inte bara ett problem för utvecklingsländerna, utan problemen finns också i ekonomiskt utvecklade demokratier där förtroende för de statliga institutioner och bärkraften hos välfärdsprogram har ifrågasatts.

Centrala frågor som tas upp under kursen är: Vad är QoG? Hur kan QoG definieras och mätas? Vad får man av hög QoG och vilka är mekanismer som ger hög / låg QoG ? Vad förklarar den stora variationen mellan länderna i QoG? Hur är QoG relaterat till demokrati, ekonomisk tillväxt, rättsstatsprincipen, social kapital, ojämlikhet, socialpolitik och människors kollektiva och individuella välbefinnande? Slutligen, för dem som strävar efter att vinna Nobelpriset: Vad krävs för länder ska gå från låg- till högkvalitativa samhällsinstitutionerna?

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse 

• visa fördjupad kunskap om begreppet den samhällsstyrningens kvalitet (Quality of Government, QoG) och särskilja det från relaterade begrepp
• visa fördjupad kunskap om vilken effekt hög/låg kvalitet på samhällsstyrningen har på den mänskliga utvecklingen
• Visa djupgående kunskap om avancerade teoretiska ramverk för orsakerna till variationer i samhällsstyrningens kvalitet mellan olika länder

Färdigheter och förmåga

• Kritiskt utvärdera och jämföra teoretiska ramverk och empiriska rön om orsakerna till variationer i samhällsstyrningen kvalitet.

• Identifiera motsägelser, luckor och underutforskade områden i befintlig litteratur och tillämpa relevanta ramverk på analysen av empiriska fall.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• självständigt utarbeta en originalartikel om några centrala aspekter av QoGs forskningsagenda, baserat på en kritisk bedömning av litteraturen
• självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard
• effektivt kommunicera komplexa idéer till en akademisk publik

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, obligatoriska seminarier och individuell handledning.

Undervisningsspråk: engelska

Studentens prestationer bedöms genom tre skriftliga uppgifter och obligatorisk närvaro på seminarier: ett memo (1,5 hp) tentamen (5,5 hp), en uppsats (7,5 hp) och seminarienärvaro (0,5 hp). Samtliga tre skriftliga uppgifterna skrivs individuellt.

Komplettering av memo och uppsatsen medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på uppgiften. Om studenten får underkänt på hemtentamen, måste studenten skriva om hemtentamen under den tiden som anges i kursguiden.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges i kursguiden. Studenter är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Student som inte kunnat närvara vid ett obligatoriskt moment kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot.

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att erhålla betyget godkänd (G) på hel kurs, måste studenten ha minst godkänt på varje enskild uppgift, samt närvarat på alla obligatoriska seminarier.

För att erhålla betyget väl godkänd (VG) på hel kurs, måste studenten ha välgodkänt på minst två av de tre uppgifterna, samt godkänt på övriga uppgifter.

För att erhålla betyget VG måste studentens arbete uppvisa en mycket god kunskap om kursens huvudsakliga teman och mycket god förmåga att knyta samman teori och data genom självständiga analyser, samt att uppvisa en hög akademisk standard på språk och struktur.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.