Sociala rörelser i den demokratiska världen efter 1945

För antagning till kursen krävs kandidatexamen (eller motsvarande) i historia, sociologi, statsvetenskap, idéhistoria, ekonomisk historia eller motsvarande ämne.

Sociala rörelser har spelat en avgörande roll i att driva politisk och socioekonomisk förändring. Genom kollektivt agerande har individer skapat gemensamma identiteter, omformat samhälleliga normer och värderingar, påverkat politiskt beslutsfattande och rättsliga ramverk samt stört etablerad institutionell praxis. Världen efter andra världskriget påverkades i särskilt hög grad av rörelsepolitik, då demokratiska ideal kolliderade med en ojämlik verklighet och en osäker samexistens under hotet av kärnvapenkriget. Under kalla kriget mobiliserade människor på lokal, nationell och internationell nivå för att stödja eller motsätta sig avkolonisering och fred, medborgerliga rättigheter och kvinnors rättigheter samt många andra politiska frågor. Denna kurs syftar till att fördjupa studenternas analytiska förståelse av sociala rörelser genom att utforska deras uppkomst, uthållighetsmekanismer och potentiella fragmentering.

Med fokus på exempel från den demokratiska världen under perioden mellan slutet av andra världskriget och slutet av 1900-talet introducerar kursen studenterna till aktuella metodologiska tillvägagångssätt och teoretiska paradigm för att undersöka de förhållanden under vilka individer har mobiliserat sig för att förespråka eller motstå förändring. Centralt för kursen är en rad kritiska frågor: Vad definierar en social rörelse, och genom vilka processer uppstår och utvecklas sådana rörelser? Vilka materiella, symboliska och organisatoriska resurser underlättar kollektiv mobilisering? På vilka sätt formar politiska, socioekonomiska och kulturella sammanhang konturerna och resultaten av rörelser? Studenterna utforskar även under vilka omständigheter rörelser uppnår sina mål och vilka faktorer som bidrar till framgång eller misslyckande samt de aktörer – både deltagare och ledare – som underbygger dessa rörelser.

Kunskap och förståelse

• Uppvisa en djupgående förståelse av centrala teoretiska ramverk inom forskningen om sociala rörelser.
• Uppvisa en djupgående förståelse av de socioekonomiska och historiska sammanhang som formade sociala rörelser i demokratiska stater efter andra världskriget.
• Analysera styrkorna och svagheterna hos olika konceptuella och teoretiska verktyg som används för att studera nationella och internationella sociala rörelser. 

Färdigheter och förmågor

• Utveckla historievetenskapligt skrivande ifråga om argumentation och stil.
• Tillämpa lämpliga analytiska begrepp och teorier för att förklara bildandet, utvecklingen och demobiliseringen av sociala rörelser.
• Kritiskt behandla olika typer av källor som ger en förståelse för sociala rörelser. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt reflektera över hur sociala rörelser har format samtida politik och samhälle.
• Värdera hur samtida frågor har format forskning om sociala rörelser.

The course is taught through lectures and seminars that require active student participation.

Undervisningsspråk: engelska och/eller svenska.

Kursen examineras genom skriftliga uppgifter och aktivt deltagande i seminarier. Seminarier kan vara obligatoriska eftersom de innehåller examinationsmoment. Den som missar något av dessa obligatoriska moment kommer att ges möjlighet att komplettera.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

A-F.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.